Bloggkärlek

Det var egentligen inga konstigheter. Bara på något sätt ett sådant några minuters nödvändigt gräl för att rensa luften.

Nu råkade det tyvärr inträffa i helgen som var. En sådan, varannan helg. En sådan helg när min åtta år unga dotter var på besök.

Till synes oberörd gick hon runt och pysslade ihop varsitt hjärta som jag och Kärleken fick när vi befann oss på varsitt rum. På hjärtat i papper löd texten…

Var inte arga på varan! Du & Emelie pasar bra ihopp!

Och varje liten flinga av frost var som försvunnen.

Och när jag ändå blottar mitt privata, vilket jag kanske är skyldig bloggen som tack för mitt nu… Med hjälp av husguden Orup i ett ganska abstrakt inlägg, Middag för en, vändes snart mitt liv upp och ner. Och sen upp. Fast kartmässigt ner…

Det är märkligt vilka otroliga vändningar livet har att erbjuda. Kontakten var etablerad. Plötsligt flyttade jag femtio mil. Och idag har vi varit förlovade i hundra dagar.

andra bloggar om , ,

23:32 november 26, 2008 Publicerat av | Allmänt | 1 kommentar

etiketter: , ,

Blåst och förnedrad…

Idag är det ett år sedan jag flyttade till Göteborg.

Det var en förbannat fin present jag fick. Jag fick den av självaste västkusten själv. Leveransen var både snar och självklar. På väg till jobbet gjorde Göteborg precis vad den är bäst på. Regnade och blåste. Förlåt. Regnade som fan och blåste helvetesvindar.

Vindarna var som om den vore upploppet i ett travlopp kommenterat av den elegante Hans G Lindskog… De kommer från alla håll! Och jävlar vad de kom. Och ganska snart var jag ett paraply fattigare. Återstod gjorde endast något som liknade en gammal tv-antenn. Ok att det blåser hårt ibland. Men när det blåser hårt, måste det då blåsa kastartat åt alla håll? Det finns få till fällen man behöver ett paraply. När det regnar är väl det enda. Så varför blåser det då alltid hårt när det regnar? Den enda gången man vill ha ett paraply är det omöjligt att använda det… Heja Göteborg…

Bara ett år har gått och redan är kontakten med Stockholm av väsentligt avtagande art. Tillfälligt bröts det dock när jag ytterst begränsat figurerade i gårdagens Halv åtta hos mig. Då började plötsligt telefonen äntligen påminna om sin existens.

I programmet beskrev hedersdoktor Sverker Toreskog mig som en 51-årig poet strax efter att han påpekat att han inte visste vem jag är. 51…? Toppen. Verkligen.

Tack Göteborg. Tack Sverker.

andra bloggar om , , , , , , , ,

22:25 november 18, 2008 Publicerat av | Allmänt | 5 kommentarer

etiketter: , , , , , , , ,

Som sagt… Inom kort…

Inom kort ter sig ibland vara en förbannat lång tid.

Men va fan. Omedelbart kan ibland innebära flera år när det handlar om vallöften och dess förverkligande så nog kan vi låta min nära på tre månader långa frånvaro anses kort.

Så hur lyder ursäkten? Det finns bara så mycket annat att viga sitt liv åt. Och jag antar att Kärleken och dottern är nöjda.

Det har fan kommit något i vägen varenda gång jag haft för avsikt att avlägga rapport. Semester till exempel. Och bröllop. Yngsta systerns på vilket jag förärats uppdraget som toastmaster och den närapå omöjliga uppgiften att sjunga Gärdestads För kärlekens skull under den kyrkliga vigseln. Debuten som toastmaster var i det närmaste briljant. Sången omöjlig att kommentera. Vad är det för jävla låt? Talet? Det måste varit uselt.

Minnesnotering… Om du håller hälften av endast två förberedda tal och ditt inte ens på minsta sätt kommenteras så kanske du ska ge fan i att hålla något tal i fortsättningen…

Och samtidigt, eller åtminstone däromkring, som systern gift sig var jag avgiftad. Drogen blogg regerade mig inte längre. Förr infann sig någon slags panik när en dag närmade sig kväll och man bara publicerat ett eller två inlägg… Bloggandet är maniskt. Men för varje dag som passerar blir den inläggslösa dagen allt mer betydelselös. Som rökavvänjning kanske. För varje dag som passerar blir saknaden av giftet alltmer avlägset.

Apropå det. Jag slutade snusa i somras. Igen. Möjligen är det exakt fyra månader sedan idag. Jobbigt? Inte en minut. Vill man så kan man. Att det inte går att sluta är förbannat hyckleri. Går det inte så vill man inte. Och hur jävla svårt är det att erkänna det? Det är vill inget att skämmas för att man vill röka eller snusa? Det är väl förbannat mycket värre att erkänna att man inte kan sluta. Varför ståta med misslyckande?

När jag sist utnyttjade den här arenan skulle jag springa en halvmara i Halmstad. Sen var semestern slut. Jag återvände till arbetet på dagis. Vad händer då? Man blir sjuk. Väldigt sjuk? Nä. Bara sådär förbannad halvdant sjuk så att det bosätter sig hos en. Blir hemmastadd och vägra försvinna. I två månader höll helvetet mig borta från träningslokaler och löprundor. Två lopp fick strykas ur kalendern. Jag tyckte mig må bättre frånsett den evigt besvärande halsen. Nautilus öppnade i stan. Jag fixade ett kort. Tränade fyra gånger. Förbannat stark var jag i nio dagar. Och ganska glad igen. Mycket mer än så var jag tydligen inte värd. Halsfluss, deklarerade doktorn tidigare i veckan.

Det är något i svalget som jävlas med mig. Något som skapar ett obehag när jag sväljer. Jag är inte förkyld. Har inte feber. Jag känner mig inte det minsta sjuk. Men jag har tydligen halsfluss. Och tvingas äta penicillin. Och har träningsförbud. Livet är en fest. Verkligen.

Och hur länge har jag haft halsfluss? Jag har känt samma obehag sedan i somras. Om inte längre. Hur många gånger har jag tränat hårt nog för att orsaka hjärtat framtida men? Svaret skulle inte dröja. Nog hade hjärtat fått sig en törn. I onsdags blev jag föremål för en grundlig utredning under alldeles för många timmar på Östra. Som om jag hamnat i ett avsnitt av House med den oönskade skillnaden att det bara resulterade i fortsatt ovisshet. Läggas in för observation och ännu fler tester? Eller inte? Läggas in eller inte? De hade svårt att bestämma sig. De lät mig till sist åka hem…

Nåväl. Någon brydde sig åtminstone tillräckligt mycket för att bekosta en massa tester. Och besvärade sig dessutom med att ge order om uppföljning. Träningsförbudet är ju en riktig käftsmäll när jag äntligen åter kommit igång. Men å andra sidan. Nu är jag ändå sjuk på riktigt. Med ordinerad behandling. Kanske lika bra. Istället för att bara gå och gissa. Så… Förbannade halsfluss? Nä. Äntligen halsfluss!

Hur som helst. Bloggen… Är jag tillbaka nu? Så mycket korkat som händer i världen, stort som smått, blir det nog svårt att fortsätta hålla tyst. I vilken omfattning? Förmodligen mindre ofta. Men förbannat mycket bättre. Syna mig.

20:00 november 14, 2008 Publicerat av | Allmänt | 12 kommentarer

Dessa usla översättare…

Och så var det dags att hänga ut översättarna igen…

Jag kan inte slute förundras. Hur får man ett sådant jobb? Och vem fan anställer dem? Vinner man anställning via någon skraplott i Kamratposten…?

I tisdags var det Thomas Löwhagen som hade gjort översättningen till Hollywoodredaktionen på SVT1. Gary Busey satt i en bil och kastade ägg på mötande löpare. Jag låter bli att gå närmare in på det märkliga i det. Busey vill plötsligt vända bilen och skriker följdaktligen till föraren…

U-turn!

Löwhagen levererar översättningen…

Din tur.

Skrattretande.

I onsdags, Project Runway på TV3.

What would that look like on a five three?

Någon slags domare i programmet funderar kring längd och översättaren klipper till med…

Hur skulle den se ut på en 53-åring?

Två helt horribelt ledsamma exempel på att översättarna är hyfsat usla på sin profession. Två översättningar som inte har något med sanningen att göra. Dessvärre kan de lura den icke uppmärksamme eller den inte så språkkunnige var fan som helst. Deras jobb är att låta de icke språkkunniga kunna förstå ett program eller film på främmande språk. Tydligen utan krav på att de själva ska förstå.

Häpnadsväckande…

Andra bloggar om , , , , , , , , , ,

18:40 juli 5, 2008 Publicerat av | Allmänt | 12 kommentarer

etiketter: , , , , , , , , , ,

Grävande journalisten Jonas Berg

TV4 sänder från anrika Wimbledon. Jonas Berg är en av kommentatorerna.

Idag kommenterade han semifinalen när Schuettler väntat försvann mot Nadal. I onsdagens kvartsfinal gjorde Berg en synnerligen märklig jämförelse med motståndet, meriterade fransmannen Clement.

Allt Schuettler har gjort har Clement gjort året efter…

Det blir en kort paus och man får för sig att Berg kommit över något ytterst intressant och väntar sig en lång lista.

…fötts… och tagit sig in på touren.

Sedan… Ingenting.

Det är alltså två tidigare storspelare som jämförs som båda spelat Grand Slam-final och som båda parkerat på topp tio på världsrankingen. Berg minimerar Schuettler till inte ens en medelmåtta. Han har fötts och tagit sig in på touren. Och inget mer. Enligt Berg.

Journalistik på hög nivå.

Andra bloggar om , , , , , , , ,

19:05 juli 4, 2008 Publicerat av | Allmänt | 1 kommentar

etiketter: , , , , , , , ,

Finalen från helvetet

EM-finalen i fotboll pågår.

Jag bryr mig förbannat lite för att vara så pass intresserad av fotboll. Finalparet är som ett jävla hån mot mig personligen. Ända sedan VM 1994 har jag spelat Spanien som mästerskapets vinnare. Totalt fyra VM och tre EM. Varenda gång har det gått åt helvete. I år gjorde jag det inte. Spanien kan ju fan inte vinna ändå.

Nu leder Spanien finalen och är på väg att vinna. I tolv år och sju mästerskapet har jag trott på dem. Inte nu. Och nu först är det dags. Det är svårt att inte bli förbannad.

Och hålla på Tyskland som man alltid hatar när det gäller fotboll och som alltid vinner hur dåliga de än är kan man ju inte göra. Ändå gör jag det. Och är förbannad. Och är fortsatt förbannad hur finalen än slutar.

Andra bloggar om , , , , ,

22:30 juni 29, 2008 Publicerat av | Allmänt | 15 kommentarer

etiketter: , , , , ,

Picasso den nya Juckaren

Jag har som noterat haft ett litet uppehåll.

Att folk sköter sig hyfsat så att det inte finns något att anmärka på kan omöjligen vara anledningen. Jag har bara inte varit tillräckligt uppmärksam. Jag och mitt bloggande har besvärats av mitt fokus på annat.

Då är det tur att det finns sådana som Marie Picasso. Det går helt enkelt inte att låta bli.

Sommarkrysset på TV4 igår. Hon skred ut i skapelsen som Gud glömde. Vi som inte tror på Gud kan nöja oss med att bekräfta att den bara vara ful som fan.

Först och främst Sonja Aldén som också medverkade i Sommarkrysset. Hon gjorde det i samma gräsliga klänning som hon bar tidigare i veckan när hon framförde en låt i samband med Fotbollskanalens eftersnack i EM-magasinet från Kungsträdgården. Två dagar senare, samma kanal, förmodligen samma låt och framförallt samma gräsliga klänning… Kan inte någon hjälpa kvinnan?

Och så var det Picasso… Även hon som redan påpekat iförd något som någon borde ha stoppat. Till det ett argsint framförande med ett ytterst osmakligt juckande som för tankarna till den gode Gert Fylking som under sin tid på TV3 som sidekick till Robert Aschberg iklädde sig en hundkostym och förvandlades till Juckaren. En figur som ohämmat klev upp till folk på stan och just juckade mot dem.

Med den skillnaden att Fylking var rolig och Picasso bara läskig.

Andra bloggar om , , , , , , , ,

14:26 juni 29, 2008 Publicerat av | Allmänt | 10 kommentarer

etiketter: , , , , , , , ,

Arja har rott på tårarna till Skansen

I vintras följde jag Stjärnorna på slottet. Kanske mest för att Peter Stormare verkar vara en förbannat skön figur och för att hon med läskiga gamla plastansiktet som jag inte lyckats trolla fram namnet på nu är så ofattbart korkad.

Jan Malmsjö var med. Och Magnus Härenstam. Ytterligare två trevliga typer vad det verkar. Stjärnorna på slottet är ett ganska underhållande program även om stjärnornas ålder får det att på förhand verka som något slags Café Norrköping.

Arja Saijonmaa bjöd dock på den allra roligaste scenen. Även om det omöjligen kan ha varit tänkt så.

I en i det närmaste outhärdligt pinsam snyfthistoria berättar hon om hur hon år efter år kämpat och på sin bara knän bett om att få medverka i Allsång på Skansen. Varje år har hon fått avslag på sin ansökan.

En ytterst löjlig ansökan om att få bli erkänt folkkär. Är det något man överhuvudtaget själv skall påpeka?

Nu verkar tårarna ha haft genomslagskraft ändå. Ikväll medverkar hon i säsongsstarten av Allsång på Skansen.

Men inte för att hon är folkkär eller för att hon är något kommande stort på svensk musikhimmel. Bara för att det är synd om henne. För varför skulle hon annars få chansen nu? Skulle hon någonsin vara med på någon slags merit så skulle hon väl ha varit det för tre år sedan efter comebacken i Melodifestivalen.

Hon är med för att någon tycker synd om henne. På samma miserabla sätt som Allbäck fick spela i VM 2002. För att Söderberg och Lagerbäck tyckte synd om honom. Patetiskt.

Andra bloggar om , , , , , , , ,

19:58 juni 24, 2008 Publicerat av | Allmänt | 5 kommentarer

etiketter: , , , , , , , ,

Löjligt gnäll från fotbollen

Jag har påpekat det tidigare. Fotbollsspelare och tränare är ett gnälligt jävla pack.

Nu får jag fog för min kritik. Och spelares och tränares klagomål ter sig bara skrattretande.

Det är i närmast regel att det skall gnällas så fort ens lag tvingas matchas två gånger på en vecka. Inför EM lät bland andra Lagerbäck löjligt besvärad över ”det hårda” matchandet.

I ishockeyns Stanley Cup kan spelarna tvingas till 28 matcher på två månader att lägga till seriens 80 matcher på sex månader. Och en tennisspelare kan en vanlig vecka tvingas till fem matcher á tre timmar och under en Grand Slam tvingas till sju matcher á fem timmar på två veckor.

Varför är det bara fotbollens aktiva som gnäller? De som inte matchas ens en bråkdel av det som ishockeyns eller tennisens aktiva gör.

Men som i inledningen påpekat. Klagomålen ter sig nu bara skrattretande.

Tre kvartsfinaler i EM har avgjorts. Tre av de medverkande lagen var redan innan sin tredje gruppspelsmatch klara för kvartsfinal och ställde över stora delar av den ordinarie startelvan. En vila som mycket möjligt orsakade deras bortfall från turneringen. Om inte annat så bevisar det åtminstone att allt gnäll om hårt matchande är helt och hållet omotiverat.

Tydligast var det kanske igår. Holland ställde i stort sett över hela ordinarie startelvan mot Rumänien och i matchen mot Ryssland kom ett lag med åtta dagars vila i bagaget. Ryssland matchade bästa elvan mot Sverige för att klara avancemanget och samma lag ställdes mot Holland. Med bara tre dagars vila bakom sig.

Hollands Giovanni van Bronckhorst späder på bevisenVi hade inte kraften att stå emot Ryssland i förlängningen. Du kunde själv se att många av våra spelare var helt slut.

Ryssland som vilat tre dagar körde över Holland som vilat åtta dagar. Liknande förhållanden var det när Tyskland besegrade Portugal och när Turkiet vann mot Kroatien. Det hårda matchandet har verkligen haft förödande konsekvenser…

Andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , ,

13:44 juni 22, 2008 Publicerat av | Allmänt | 6 kommentarer

etiketter: , , , , , , , , , , , , , ,

Femkamp, fylla, förbannat regn och kanske lite sumo…

Så var det midsommar igen.

Plötsligt är det noga med vad man ska göra. Så noga att det blir irriterande.

Fredag. Det är fan ingen som frågar annars vad jag ska göra på fredag. Men nu är det midsommar. Och då är det viktigt. Som ett mått på hur bra man är. Helst ska man vara ute i skärgården.

Så jag har sagt att jag ska fira midsommar på någon ö. Det hade jag fått för mig. Det var fel. Det kan väl kvitta. Det lät säkert så mycket bättre än jag vet inte. För jag vet faktiskt inte helt säkert. Jag bara följer med.

Midsommar. Femkamp, fylla och förbannat regn. Femkamp är ett absolut måste. Femkamp. Lekar. På midsommar ska man leka. Annars verkar det inte så jävla kul att leka. Det är sällan man hör om en femkamp i trädgården en annan dag än just midsommarafton. Varför?

Lekar är förbannat kul. Helst ska man ta det ett steg längre. Tll det smått dumdristiga. Som en omgång sumobrottning i det regnvåta gräset. Gärna lite senare på kvällen när promillehalten börjat spela ut sin roll. Ja, tidigare än så lär man knappast komma på idén.

Som midsommar för nio år sedan. Vi skulle till Grekland på midsommardagen. Jag och min då ofödda dotters blivande mor. Lite mer än smakfullt på lyset slog jag mig för bröstet och utmanade en av gubbarna som redan stod i startposition strax efter att ha gått segrande ur en sumoduell. Det tog väl två sekunder efter att startskottet ljudit till att jag halkat i det daggvåta gräset, i fallet fält den 30 kilo tyngre motståndaren, landat på ryggen och fått denne över mig…

Jag bet ihop för att bevisa att det fan inte var så farligt. Smällen var nog värre än så. Någon timme senare påpekades min grönande hud och det blev en tripp till akuten. Två timmar innan taxin till flygplatsen var beställd kom jag hem med en spricka i revbenet och mängder av triangelförsedda piller utskrivna. Två timmar… Sumobrottning lät mig nästan missa resan. Istället orörliggjorde den mig och lät mig lägga på tio kilo på två veckor…

Alkohol… Vad vore man utan det? Hel?

Tur att jag nu redan hunnit avverka Greklandsresan.

Men vem vet. Jag kanske gör comeback på sumoarenan i år. En Farbror Blå ryktas närvara vid dagens festligheter och det vore väl en fjäder i hatten att fälla en sådan…

Andra bloggar om , , , , , ,

12:08 juni 20, 2008 Publicerat av | Allmänt | 4 kommentarer

etiketter: , , , , , ,

Som grabben på mellanstadiediscot

Jag har försökt samla tankarna till ett inlägg om Sveriges insats i fotbolls-EM.

Inte ens när jag anstränger mig kan jag forma något vettigt. Det är bara tomt.

Inte tomt som för fyra år sedan då man förväntade sig förlust mot Holland i kvartsfinalen. Då var det tyngre för stunden efter att vi som jag minns det tagit över i förlängningen och låg närmast segern innan vi sedan förlorade på straffar.

Då var det en intensiv tomhet som gick över efter någon timme. Det var ju så nära. Nu är det ännu tomt. Det var inte ens nära. Det kändes bra på förhand. Avancemanget kändes rimligt. Till och med troligt. Men blågult bjöd aldrig till. Man närvarade och tog för givet att det skulle lösa sig.

Ungefär som att få en fisk på kroken och sedan låta bli att veva in i tron att resten ska gå av sig själv.

Eller som på ett mellanstadiedisco. Man slog sig för bröstet för att slå i sig mod och så bjöd man upp en tjej. Sen stod man där och dansade. Med betoning på stod. Det var just det man gjorde. Stod och inte mycket annat. Vad fan var vitsen med det?

Så var det mot Ryssland. Kaxigt påstod vi oss i stort sett vara klara. Vi ställde oss på dansgolvet. Så stod vi där. Och ryssarna dansade oss sönder och samman. Vad fan var vitsen med det?

Vad var vitsen med att bjuda in en hel nation till fest och sedan bara bjuda på utspätt vatten?

Jag kan inte minnas en enda målchans från andra halvlek. Knappt ett avslut. Och när avslutet äntligen kom då blev Källström utskälld av lagkapten Ljungberg. Med en lagkapten som inte vill vinna blir det svårt.

Anders Svensson sammanfattar det väl igår på fyran.

Det kändes som de var hetare än oss och det är oroväckande. Kan man inte tända till till en sån här match så har man problem.

Landslaget saknar i mångt och mycket hjärta, vilja och hunger. Tre måsten för framgång. Jag var innan turneringen inte övertygad om att föryngring krävdes. Nu är jag det.

Alexandersson och Allbäck tackar för sig i landslaget. Tråkigt. Verkligen jättetråkigt…

Det sägs att hoppet är det sista som överger en. I matchen mot ryssarna försvann hoppet. Ändå hänger Lagerbäck kvar som en jävla parasit. Hur fan blir man av med honom?

Andra bloggar om , , , , , , , , ,

10:06 juni 20, 2008 Publicerat av | Allmänt | 6 kommentarer

etiketter: , , , , , , , , ,

Välkomstkommitté med kniv

Åter i Göteborg efter en skön vecka i Grekland.

Någon timme efter midnatt anlände vi till ett tomt kylskåp och landade framför televisionen och repriserad EM-fotboll.

Bara ett fåtal timmars sömn senare tvingade det tomma kylskåpet mig iväg för att arrangera någon slags frukost. Ännu med sömn i ögonen släpade jag mig gäspandes iväg till torgets lilla köpcentrum.

Med välfylld korg klev jag ut i gången för att närma mig utgången. En blick mot kassorna tio meter längre bort och jag förvånades över inte bara att en man bar mössa utan att den var lite väl långt neddragen. Sömnfyllda hallucinerande ögon tänkte jag. Men i nästa sekund noterade jag en hotfullt höjd och jävligt stor kniv.

Toppen. Jag hade hamnat mitt i ett väpnat rån.

Samtidigt i spelbutiken mittemot var tydligen, enligt GP, något slags skjutvapen draget i samma syfte.

Välkommen hem…?

Tack. Tack så jävla mycket. Hem ljuva hem? Ja, verkligen…

19:28 juni 17, 2008 Publicerat av | Allmänt | 6 kommentarer

Man lär så länge man lever…

Lagom till Sveriges premiärmatch i EM åker vi till motståndets hemland.

Inte förrän om fem minuter skall vi bege oss till flygplatsen men redan har jag packat klart.

FEM minuters marginal. En evighet. Vem har sagt att det inte går att lära gamla hundar att sitta?

14:29 juni 9, 2008 Publicerat av | Allmänt | 4 kommentarer

Experter utan kunskap

Det har väl knappast kunnat undgås att fotbollens europamästerskap har blåsts igång.

Ett par dagar innan hörde jag om resulatet av någon enkät som Aftonbladet presenterade. Det var en väldigt stor andel som trodde att Zlatan skulle bli mästerskapets stora flopp och för en gångs skull är Aftonbladets läsare inte helt ute och cyklar.

Zlatan kan mycket väl bli Sveriges stora flopp i EM. Man måste ha förväntan på sig för att kunna floppa och några förväntningar på blågult som lag eller någon annan enskild spelare går knappast att ha. Zlatan är den ende som kan floppa. Därmed inte sagt att han gör det.

Det finns dock andra svenskar som kan floppa. TV4 har samlat dem alla. Och de har redan gjort bort sig. Hedman, Fjellström, Kåmark. Vad är det för jävla experter?

Tur att Bojan Djordjic får ordet i slutet och kan reda ut handssituationerna för att påpeka vad som verkligen är straff och inte är det.

Mästerskapet blir inte detsamma utan Glenn Strömberg.

Andra bloggar om , , , , , , , , ,

12:40 juni 9, 2008 Publicerat av | Allmänt | 4 kommentarer

etiketter: , , , , , , , , ,

Kronprinsessan förhindrar utbildning

Sveriges nationaldag. Den skall ju firas nuförtiden. Tycka vad man vill om det. En röd dag är alltid en röd dag. Nu blev det ju på bekostnad av en annan. Så det kan väl egentligen kvitta.

I Sundbyberg har det de senaste åren varit fullt pådrag på golfängarna med otal knallar, något estniskt halvt livsfarligt tivoli och diverse mer eller mindre välrenommerade artister.

I Göteborg hade jag inte nåtts av någon som helst information om något firande. Jo, det var visst någon dragspelare på någon loge eller liknande.

Och så var det det stora samtalsämnet i Kungälv. Kronprinsessans besök.

Ett litet kalas som inte kostade Kungälvs kommun mer än 400 000 kronor.

Närapå en halv miljon för 2 minuter och 28 sekunder av menlösa klyschor och ytterligare 3 minuter och 56 sekunder stå-på-scen-och-glo. Och sedan eskort till nästa korkade kommun. En halv miljon kronor. Vilken underbar harmoni och effektivitet det måste råda i barnomsorg, skola och vård för att kunna elda upp pengar så…

Hur i helvete tänkte de?

Så när era barn inte lär sig något i skolan och det tar en vecka bara att få penicillin utskrivet, minns då att Kronprinsessan Victoria var på besök iallafall. Det kanske kan hela en trasig höft.

Andra bloggar om , , , , , , , , , ,

09:14 juni 7, 2008 Publicerat av | Allmänt | 7 kommentarer

etiketter: , , , , , , , , , ,

Skogsbrand sparar pengar

Det är inte det minsta spännande att vakna av lukten av att det brinner.

Allra helst inte när jag inte för längesedan höll på att kvitteras ut från jordelivet i resultatet av en anlagd brand i hyreshuset jag då bodde i. Förmodligen bara tur räddade mig kvar.

Så när jag vaknade strax innan ett och besvärades av lukten av brand greps jag lite lätt av panik och hängde mig ut från fönster och över balkongräcken för att kontrollera grannarnas fönster. Sedan vankade jag av och an från fasad till fasad som någon slags brandvakt.

Nu var det inte värre än en massa skog som stod i brand. Men det fick jag inte reda på förrän vid fyratiden. Samtidigt som det påpekades att röklukten var påtaglig över hela Göteborg. Nu hade jag ju inte dansat med lågor så misstankar om brand i huset var raderade då men det var skönt att få bekräftat att jag inte gick och inbillade sig saker. Fortfarande.

Min oro gjorde också att jag missade att spela 3-1 till Detroit i nattens Stanley Cup-final. Fokus försvann från det när jag trodde jag skulle brinna upp. Fem över två svor jag lätt när jag noterade att jag missat spelstopp med fem minuter. Vilken jävla tur att Pittsburgh reducerade till 3-2 med bara 87 sekunder kvar att spela. Annars hade den jävla skogsbranden kostat mig någon dryg tusenlapp…

Nu sparade branden istället femtio kronor. En högst märklig poäng i sammanhanget.

Andra bloggar om , , , , ,

09:10 juni 5, 2008 Publicerat av | Allmänt | 2 kommentarer

etiketter: , , , , ,

Solen stoppar bloggen

Det fantastiska vädret stjäl uppmärksamheten från bloggen.

Det vore korkat att inte ta del av det när det äntligen är här. Det är svårt att motivera datortid när sommaren bjuder på sitt allra bästa jag. Sol och spontan grillfest samt vin, whiskey och prinsesstårta en tisdagkväll som tog slut mycket senare än väntat. Sommar när den är som bäst.

Så någon ursäkt för min för närvarande ganska låga inläggsfrekvens är inte att vänta.

Men var så säkra. Snart kommer regnet. Och med det jag.

18:36 juni 4, 2008 Publicerat av | Allmänt | inga kommentarer

På fest med Scorupco och Bigalow

Jag trodde det framgick med all önskvärd tydlighet. Men uppenbarligen inte.

Nej. Jag sprang inte maran i lördags. Inte heller blev det någon konsert i fredags. Visst är hon fantastisk Kärleken. Och visst hade det varit kul att springa. Men att hon skulle vara så elak att hon inte lät mig få en enda dag för förberedelse när hettan förmodligen krävde en hel veckas noggranna förberedelser med vätska och mat är inte särskilt troligt. Och dessutom låta mig springa utan mina egna skor… När jag aldrig tidigare sprungit en mara…

De sammanträffande tillfälligheterna låg till grund för inlägget. Inget annat.

Helgen bjöd istället på rikligt med annat noterbart.

Vansinnigt restaurangtäta Sundbyberg har äntligen fått ett värdigt matställe. Spanska tapasrestaurangen El Toro rekommenderas varmt.

Däremot verkar min hemstad förlora det kanske starkast förknippade med Sumpan. Grand Garbo. Jag vet inte vad som hänt. Men det var fan det löjligaste jag varit med om. Sångaren i coverbandet stod och läste sina texter ur ett häfte på ett stativ och bjöd inte publiken på minsta ögonkontakt. Det kanske hade sina skäl. Hela stället var som ett dagis för mentalt handikappade.

Garbo är snart ett minne blott. Som uteställe. Men i framtiden kanske de kan konkurrera med Skansen…

På festen i Uppsala hamnade jag till bords bredvid självaste Izabella Scorupco och toastmaster var ingen mindre än Deuce Bigalow. En talare bjöd på medeltidsjojk och min bordsdam fick förklara min koppling till födelsedagsbarnet eftersom jag själv inte hade full koll. Dansgolvet bjöd på ringdans och solglasögon i nacken… Jodå. Och dessutom någon som mellan varje låt som bandet spelade utbrast i ett stönande ”grupprum” som refererade till ett tidigare skämt och som var roligt möjligen första gången, inte så roligt andra gången och definitivt inte tjugonionde gången…

Den kanske bästa helgen vädermässigt på flera år. Så känns det. På tre dygn har vi lyckats fånga några minuter sol. Inte mer än så. Det gör lite ont.

Och ingen tennis.

Det är inte alltid så jävla lätt inte…

Men 60 mil i en fullsatt bil en stekhet dag är inte så jobbigt som det låter.

Andra bloggar om , , , , , , , ,

09:02 juni 3, 2008 Publicerat av | Allmänt | 8 kommentarer

etiketter: , , , , , , , ,

En helg av överraskningar…

Siktet är inställt på en återkomst till Stockholm.

Anledningen är en 40-årsfest i Uppsala på lördagen. Ikväll mellanlandar vi i Sundbyberg för att möta upp släkt och vänner.

Som av en händelse åker vi till Stockholm samma dag som Kiss spelar på Stadion och dagen innan Stockhlom Marathon går av stapeln.

Hon är fantastisk Kärleken min. Uppsalafesten är bara en rökridå för att överraska mig med konsert och att ha fixat startplats till maran. Men med tanke på hur snabbt jag springer hinner vi kanske till Uppsala ändå. Om det nu trots allt skulle vara en fest…

Lite trist kanske att jag röjt hemligheterna.

Och märkligt att mina löparskor står kvar hemma…

Andra bloggar om , , ,

09:19 maj 30, 2008 Publicerat av | Allmänt | 5 kommentarer

etiketter: , , ,

Världens farligaste komiker

Har tagit del av morgonprogrammet på TV4.

Martin Stenmarck medverkade i avdelning för barn och spelade en av sina låtar. I textraden…

Fan vad ska jag ta mig till

…hade Stenmarck bytt ut fan mot attan. Helt ärligt. Om jag vill höra de små förstärka något hör jag hellre ett kraftfullt fan än ett löjligt attan. Hur långt kommer man med ett attan? Det känns överhuvudtaget svårt att ta någon på allvar som slänger sig med ett attan

Senare i samma kanal ikväll koras vinnaren i Talang 2008. Jag har följt det men missar finalen. Och det kvittar. Den svenska versionen är inte i närheten av lika galet underhållande som den amerikanska.

Kolla in Mark ”the knife” Faje. En inte bara vansinnig man. Även en helt vansinnigt rolig man.

This is not comedy, this is not juggling, this is stupidity!

Andra bloggar om , , , , , , , , ,

08:10 maj 30, 2008 Publicerat av | Allmänt | 2 kommentarer

etiketter: , , , , , , , , ,

Murphy´s law med extra allt

Det är inte Murphy´s law som slår mig på käften. Det är någon slags förlängning av den. Lagen om alltings jävlighet med extra allt.

Spelet i Paris flöt på igår. Jag slutade halv fyra. Då kom regnet. Det kom visserligen igång tre timmar senare. Så jag fick en dryg timme. Men vad är problemet? Varför följer regnet mitt schema?

Andra bloggar om , , ,

07:14 maj 30, 2008 Publicerat av | Allmänt | 2 kommentarer

etiketter: , , ,

Det regnar på mig, ändå är jag torr…

Så började äntligen tennisens världsmästerskap på grus i söndags.

Jag hann se delar av en riktigt dålig kärringmatch innan vi begav oss till trevligheter. Ingen fara. Två veckors underhållande tennis stod på schemat.

I måndags flöt spelet på från start klockan elva till samma stund som jag klev innan för dörren. Hemma och mycket nöjd att få njuta lite tennis. Inte då. Regnet sköljde över Paris och inte en enda boll mer spelades den dagen.

I tisdags inleddes dagen med regn. Inte förrän vid halv två, två och en halv timme försenat, kom spelet igång. Hyfsat god timing med tanke på att jag går korta tisdagar och snart skulle vara hemma. Klockan tre, strax innan jag kommit hem, bröts spelet. Det gick några timmar. Jag gav upp och tog mig en löptur. En timme senare kommer jag hem och då har de strax efter att jag gått ut inlett spelet för att åter bryta det när jag nu hunnit se en fattig kvart.

I går föll inte en droppe regn över Paris. Jag såg inte många sekunder. Min existens hemmavid omöjliggjordes till förmån för någon slags syjunta. Bokcirkel kallar de det. Jag tror det mest skvallras. De är ju ändå kvinnor…

Idag verkar spelet i Paris flyta på utan problem. Äntligen skall jag väl senare vid hemkomst få njuta lite tennis. Dock. Jag tvivlar. Gissa om himlen öppnar sig över de röda grusbanorna kring halv fem…

Imorgon bitti inleds en utflykt som går i mål sent på söndag. Alltså ingen tennis i helgen.

Den kanske mest sevärda veckan tennis på hela året. Och jag hinner fånga några minuter… Toppen. Verkligen.

När det för en gångs skull är regnfritt i Göteborg, ja då ska helvetet gäcka mig annorstädes. Där jag inte befinner mig. Murphy´s law. Lagen om alltings jävlighet. Det är lätt att hålla sig för skratt…

12:24 maj 29, 2008 Publicerat av | Allmänt | 3 kommentarer

etiketter: , , , , , ,

Omöjligt att tillfredsställa

Det lämnade mig mållös och levereras därför lika sent som ett vykort från Spanien…

Åter på området tydlighet. Åter står Kärleken min till svars. Tydlighet. Vi har lite problem med det här hemma.

Det var ett förbannat tjat. Med bestämd stämma repeterades uppmaningen om att raka av mig mustaschen. Om än motvilligt så lät jag, för att visa min goda vilja, mustaschen i helgen falla offer för diverse barberarutrustning.

Senare kom Kärleken hem…

Du var snyggare med mustasch!

Med total frånvaro av önskad tydlighet har hon dödat min goda vilja. Kvinnor… Aldrig blir det rätt. Hur fan man än gör…

11:56 maj 28, 2008 Publicerat av | Allmänt | 7 kommentarer

etiketter: , ,

Löjligheter från gårdagen

Så.

När cirkusen ESC lagts till arkivet slänger jag mig åter över sågen och tar upp några noteringar från igår.

Först och främst. Äntligen hemmas inredare Lulu Carter. Det är en överdrivet klämkäck figur som sällan får något att se bra ut. Men hennes usla smak får väl passera.

I gårdagens avsnitt tillverkades ett vad som kallades elementskydd. Till att börja med är väl ett elementskydd ett ytterst märkligt namn. Det ska inte skydda elementet mot något. Det ska heller inte skydda något från elementet. Så… Skydd? Näe…

Hur som helst. Tillverkningen var enkel. Några gerade lister och en bit tyg. Men inte så jävla enkel som Lulu vill göra sken av. Hon påstod att tillverkningstiden för det så kallade skyddet var en timme. ”Inklusive tiden för inhandlandet av materialet.” Mycket möjligt om du har en brädgård och en textilaffär i huset där du bor. Det kanske är vanligt att man har det. Dock. Tillåt mig tvivla.

Linda Rosing har dumpat Fadde igen. Ingen matematiker har ännu lyckats namnge ett tal i storlek av gången i ordningen. Rosing måste lida av svår mediekåthet. Närhelst hon inte lyckas uppmärksammas för något hon åstadkommit eller opererat gör hon slut eller går åter tillbaka till Fadde. Ett synnerligen patetiskt par som givetvis inte alls gjort slut. Rosing har bara inte varit i tidningen på länge.

Tennisen i Paris besväras av regn. På tre dagars spel har man lyckats slutföra antalet matcher planerade för en dags spel. Eurosports usla kommentator förklarade idag att det ”inte är idealiska förhållanden” för en spelare att sitta och vänta en hel dag utan att veta om han överhuvudtaget kommer att få spela. Inte det? Å fan.

Andra bloggar om , , , , , , ,

06:51 maj 28, 2008 Publicerat av | Allmänt | inga kommentarer

etiketter: , , , , , , ,

Hur ska hon ha det?

Redan för länge sedan någon gång i samband med att Magnus Betnér korades till Sveriges sexigaste man deklarerade Kärleken min sin förvåning. Hon påpekade att han inte var det minsta sexig. Inte ens snygg. Faktiskt ganska ful. Sitt missnöje kring Betnérs utseende har repriserats vid åtskilliga tillfällen.

Döm av min förvåning när hon i söndags plötsligt bryter ut i ett…

Jag har ändrat mig! Han är jävligt snygg ändå.

Inga konstigheter.

Nu i veckan kom hon hem från jobbet lite lycklig för att hon äntligen skådat en kändis. Just Betnér hade promenerat omkring i Nordstan.

Jag har ändrat mig! Han är ful…

Inga konstigheter. Tydliga svar kommer från kvinnan.

Ikväll har hon varit ute och druckit vin. Hon har haft rolig. Nu sitter hon dock och svär. Det är tydligen viktigt. Viktigt att läsa jobbmailen när man har roligt. Inte fan ska man låta sig ha roligt och vara glad. Nej, det måste åtgärdas.

Hon är märklig. Märklig men bra. Den bästa faktiskt. Och tydlig. Tydlig som fan…

01:09 maj 22, 2008 Publicerat av | Allmänt | 4 kommentarer

Bloggen min tidsmaskin

Ibland sköljer det över mig. Saknaden. Det är inte ofta. Jag trivs här borta på andra sidan. Men det är långt till paradiset. Gräs, vatten och en jävla massa fåglar som tillsammans gör Sundbyberg så vackert. Golfängarna. Ett till synes vilset grönområde bland den fulaste betong.

Detta paradis som låg bara några meter från min lägenhet. Det stillsamma och tysta på morgonen. Platsen att bättra på sin bränna och låta dottern springa fritt på. Platsen att samlas på och grilla och spela brännboll. Och Lötsjön som tillsammans med Råstasjön bjöd på bästa förhållande för en närmast meditativ löptur.

Ett av mina första blogginlägg behandlade Golfängarna. Med det har jag idag rest tillbaka och i det sökt och vunnit styrka… Och ännu mer saknad…

Fredagsmorgonen gör inte ont. Den gör sällan det. Inte heller idag.

Detta en fantastisk stress, som jag inte mäktar redogöra för, till trots. Sällan misslyckas solen förvandla en nedstämd själ till en sjungande glad. Denna morgon, precis som andra, bjuder på en promenad om tjugo minuter i riktning mot skrivbord och stämpelklocka. Historien av en stressig morgon gör sig påmind när jag tvingas ta frukosten i handen och inleda promenaden med stora, men ack så sjungande lätta, kliv.

Det var några dagar sedan dessa mängder av fåglar intog Golfängarna men redan är asfaltsvägen som leder över ån förbryllande fläckvis grön. Ett rikt fågelliv gör Sundbyberg vackert och hör Golfängarna till men medaljen har sin baksida. Dessa ängar är en del av innehållet på promenaden och tystnaden där skänker ett fridfullt lugn nödvändigt så som bara en kopp kaffe annars kan vara på morgonen.

Jag vet inte om det är absolut vrede i blickarna jag möter hos fåglarna eller om jag bara inbillar mig men jag tvingas ifrågasätta lämpligheten i att låta dem bevittna mitt frukostintag i samma moment som jag markerar genomkorsa flocken av gäss som förhindrar fri framfart. Tvivelaktigt lämpligt med tanke på att dagens knappa frukost består i två ägg…

Ett olustigt obehag fyller mitt inre. Var sanerar man sitt karmakonto?

Andra bloggar om , ,

12:56 maj 20, 2008 Publicerat av | Allmänt | 10 kommentarer

etiketter: , ,

Mustaschkampen


Stöd min mustasch!
Slutspelsskägget har fått ge vika till förmån för den goda sakens skull.

Den goda saken är i det här fallet kampen mot prostatacancer. Och för den goda sakens skull kan jag väl gå tidigare önskemål om foto till mötes…

Klicka på bannern och stöd min insamling i mustaschkampen.

Andra bloggar om , ,

12:34 maj 17, 2008 Publicerat av | Allmänt | inga kommentarer

etiketter: , ,

Rajalakso, Runheim och OS i jonglering

Måste avhandla lite sport nu på fredagskvällen.

Min första observation handlar förvisso inte om en officiell sport. Men det borde vara det. Johan Welltons jonglerande i Talang 2008. Det var bland det sjukaste jag sett. Mannen är ett bollgeni utan like. Om simhopp, hästdressyr och rytmisk sportgymnastik har sin plats i olympiska spelen… Varför inte jonglering? Wellton är för övrigt en fantastisk seriefigurslik karaktär. Missa honom inte i finalen.

Bara namnet Claes Runheim får muffins från Dackefejden att låta lockande. Runheim. Har han livstidskontrakt? Bäst före datum är sedan länge passerat. Ikväll kan han ha ställt den mest korkade frågan någonsin. Efter att Ryssland besegrat Finland i den första semifinalen i ishockey-VM fick Leif Boork frågan om Ryssland är en het guldkandidat…

Hallå? Om man gått till final råder det väl fan inget tvivel om att man är en het guldkandidat. Det står ju inte längre så jävla många andra lag i vägen.

Till sist. Rajalaksos dom har fallit. Djurgårdaren som fick rött kort mot Kalmar och i spelargången på väg mot omklädningsrummet valde att fälla vissa mindre smickrande kommentarer om domaren, slänga igen och sparka på dörrar.

Först och främst är det ett förbannat hån att han får rött kort. Tacklingen är klockren. Jag hade blivit upprörd om jag fått frispark mot mig. Tacklingen och det röda kortet renderar förmodligen i den automatiska en match avstängningen. Sedan får han två matcher för de förseelser han gör sig skyldig till i spelargången. Detta för att det fångas av TV4´s kameror. Man kan förmoda att han bara fått en match om matchen mot Kalmar inte sänts i TV. Hur jävla fel är inte det?

Det ska kanske tilläggas att mitt hjärta är svartgult och att jag egentligen önskar Djurgården all sportslig olycka. Men någon jävla ordning får det väl ändå vara. Rätt ska vara rätt. Låt det avgöras på planen. Inte i spelargången, omklädningsrummet eller i spelarbussen. Tre matchers avstängning är helt åt helvete fel. Trots att det drabbar blåränderna.

Andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

23:14 maj 16, 2008 Publicerat av | Allmänt | 5 kommentarer

etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Hockey-VM kanske roligt ändå

Den där turneringen i vilken några världsmästare på låtsas skall koras kanske inte är så lite intressant ändå. Men är den intressant så är det av fel anledning. Av den anledning att de medverkande är så usla att det blir komiskt.

Inga mål blir så vackra som självmål.

Det som fascinerar blir på något sätt vackert. Det fascinerande vid självmål är det mått av total sinnesförvirring som vid tillfället råder.

Inatt fick vi se något av det märkligaste och roligaste som kan ha skådats på en hockeyrink. Det räckte tydligen inte att schweizaren Diaz ökade på Rysslands ledning till 2-0 med ett ganska korkat försök till handpass som tog sig förbi den egna målvakten. Bara fem minuter senare kom nästa självmål. Det var inte lika lustigt. Det var så förbannat mycket roligare än så.

Ett slagskott in i egen bur… Philippe Furrer. En av världens bästa ishockeyspelare. Ja, det måste han vara. Det är väl ändå ett världsmästerskap det här? Märkligt att en av sportens bästa inte vet vad sporten går ut på…

Andra bloggar om , , , ,

23:10 maj 15, 2008 Publicerat av | Allmänt | 2 kommentarer

etiketter: , , , ,

Frågor utan svar

Det finns frågor som man kan fundera kring i evigheter…

Hur lång tid är en evighet? Varför måste vi dö? Vad händer när man dör? Hur stor är rymden? Vad är egentligen ett svart hål?

Sällan lyckas man komma fram till något vettigt och ofta bär man på något som tär på ens mentala hälsa i jakten på en förklaring. Jag bär på och funderar kring just en sådan fråga nu. Och jag blir förbannad av att inte förstå ett skvatt.

Musse Pigg har en hund. Pluto. Musse Pigg har också en bästa vän. Långben. Långben är också en hund. Dock är Långben och Pluto på inget sätt lika. Förutom hyfsat porträttlika. Vilket gör det hela än märkligare. Långben har belönats med mänskligt tal, bär kläder och går upprätt som oss andra tvåbenta. Trots att han är en hund. Pluto är en hund. Och alls inget annat. Pluto är naken, går på fyra ben och skäller.

Varför? Är Pluto homosexuell? Är det därför han gärna till skillnad från Långben går naken ner på alla fyra fritt viftandes sin bara ändalykt?

Det oförklarliga gäckar mig. Hur stor är rymden? Och varför är Pluto blott en hund?

Andra bloggar om , , , , ,

19:53 maj 15, 2008 Publicerat av | Allmänt | 5 kommentarer

etiketter: , , , , ,