Rättvis dubbel och Blåvitt har fått nog

SM-guld. Cup-guld.

En klassisk dubbel.

Det hann väl inte gå mycket mer än en kvart innan guldet i stort sett var klart. Åtminstone hade lugnet infunnit sig. Tendensen var klar. Guldet skulle bärgas.

Det enda orosmomentet var väl att mannen med pipan möjligen skulle kunna gå på någon av kärringen Sebastian Erikssons alla löjeväckande dåliga försök att filma till sig fördel.

Roligast var det i första halvlek när Eriksson på offensiv planhalva tar sats för att sätta in en tackling, missar helt och hållet, tappar balansen och faller handlöst. Alla moment utan att någon egentligen är i närheten. Sedan syns Eriksson ligga och vrida sig i vad som verkar vara dödssmärtor. Lite för länge för att bara vara en reaktion. Plötsligt springer han sedan omkring som om ingenting hänt…

Det är Sebastian Eriksson. Och det är Carlos Valderrama.

Och sen är det ju hysteriskt roligt att läsa alla kommentarer på GP om att domaren skulle ha brutit i slutet för huvudskada. I vanlig ordning låg Sebastian Eriksson och vred sig i simulerade dödssmärtor. Att till och med IFK Göteborg, och framförallt Kim Christensen, själva valde att ignorera sin lagkamrat väljer den blåvita skaran att blunda för.

Skandal skriker de på GP. Domaren skulle ha blåst av. AIK skulle ha spelat bollen ut över sidlinjen. Men att Kim Christensen tidigare satte igång spelet med Eriksson döende bara ett par meter ifrån honom var tydligen oväsentligt…

Det är möjligt att Eriksson inte filmade den här gången. Det kan ha hänt att Eriksson krockade med en insekt och fick ont. Men så mycket som Eriksson filmar har jag full förståelse för att domarna till slut ledsnar och skiter i honom. Som sensmoralen lyder i den gamla sagan… Never cry wolf.

Guld och guld. Inget är så rättvist som fotboll.

andra bloggar om , , , , , ,

19:30 november 7, 2009 Publicerat av | Uncategorized | 3 kommentarer

etiketter: , , , , , ,

Blåvitt missar cupfinalen och GP hyllar myntkastning

Ara Abrahamian tog åtminstone emot sin medalj. Att han sedan lämnade den ifrån sig är av mindre vikt. Ara drabbades av ett av olympiska historiens största hån och hade den giltigaste av anledningar att protestera.

IFK Göteborg brydde sig inte ens om att ta emot sina medaljer. Av ingen anledning egentligen. De ville bara inte. Inte heller gav de några intervjuer.

Ett synnerligen uselt uppträdande. Disciplinnämnden har utfärdat straff för mindre. Nu borde de träffas för ett nytt sammanträde.

Veckans clown, IFK Göteborgs klubbdirektör Seppo Vaihela var enligt uppgift tydligen besviken efter matchen.

Jag hade hoppats att fotbollen skulle segra. Det tycker jag inte att den gjorde.

Jag vet inte vad clownen Seppo överhuvudtaget menar. Förlorade fotbollen för att AIK-fansen sprang in på planen för att fira guldet? Precis som Kalmars fans gjorde förra året och Göteborgs fans själva gjorde för två år sedan. Men att se sitt eget ansvar i den bristande säkerheten är tydligen helt avlägset för clownen. Undrar om han varit lika besviken om IFK vunnit och deras egna stormat planen…

Att AIK:s fans sprang in för att fira guldet var det besvärliga. Inte att IFK:s fans kastade mynt på Mutumba.

De firande supportrarna kan vänta sig böter rapporterar GP. Gällde det även Kalmars fans förra året? Och IFK:s 2007? Eller är det enbart AIK:s fans? Han eller hon som kastade mynt på Mutumba får… medalj??? GP skriver en jävla massa skit om matchen. Och genom att inte nämna anfallet på Mutumba tar jag för givet att de står bakom det och hyllar det.

På lördag skulle cupfinalen spelas. AIK skulle slå IFK Göteborg och säkra dubbeln. Nu blir de mästare i kavaj. Om Ara kunde stängas av och förlora sin OS-medalj förtjänar Blåvitt åtminstone samma behandling.

andra bloggar om , , , , , , , , , ,

15:28 november 2, 2009 Publicerat av | Uncategorized | 26 kommentarer

etiketter: , , , , , , , , , ,

Om goa gubbar, hatet och den lilla arenan

Det är en jävla match.

Av en massa anledningar. Allsvenskan skall avgöras. Att guldet delas ut först i sista omgången är inte helt ovanligt nuförtiden. Men att de båda och enda guldkandidaterna möts i sista omgången är ytterst ovanligt och måste anses vara någon slags dramaturgisk jackpot.

Bara därav skäl nog att kallas en jävla match.

Stockholm mot Göteborg. Nåväl AIK är visserligen från Solna. Men eftersom huvudstaden inte lyckas presentera något fotbollslag kan de väl få åka snålskujts på det svartgula från grannstaden.

Serieledarna mot tvåan. Bästa bortalaget mot bästa hemmalaget. Bästa försvaret mot skytteligaledaren. Och med viss välvilja då… Stockholm mot Göteborg. Och hatet

Det ska ju vara så jävla trevligt här i Göteborg. Goa gubbar och glatt och gott. Jag vet inte. De dårar med blåvita textilier som jag tvingats bekanta mig med här i Göteborg är väldigt duktiga på att hata AIK, hata Solnatattarna, hata råttjävlarna och hata Bojan… Det är beklämmande sällan om ens någonsin jag hört någon hyllning till deras lag. Inget enda Älska Blåvitt. Många, många Hata AIK.  Det är väldigt lite kärlek och väldigt mycket hat.

Göteborg och goa gubbar… De där goa gubbarna, var fan är de?

Och det här med arenan…  Nya Ullevi är gamla och gamla är nya. Inga som helst konstigheter. Låt mig kalla dem Stora och Lilla Ullevi. Lilla som är den nya och som heter gamla…

Media är förbannat duktiga att göra en höna av en fjäder. En jävla match räcker naturligtvis inte. Man slår på stort med Århundradets match. Nu är ju just ordbruket Århundradets match förbannat fånigt eftersom århundradet bara är nio år gammalt och exakt samma tidsrymd skulle inbegripas av Årtiondets match.

Man vill möjligen göra århundradet synomnymt med historien och det skulle ju fungera hyfsat väl förra århundradet men såklart inget vidare detta. Men låt oss ignorera bristerna i språket. Matchen har ingredienser nog för att kallas den Allsvenska historiens största match. Alla ingredienser. Alla utom en.

Publik.

Matchen spelas på Lilla Ullevi. Lilla Ullevi med en kapacitet på 19000 istället för Stora Ullevi som tar 43000.

Låt vara att matchen planerades att spelas på Lilla Ullevi. Inga konstigheter. Det var väl ingen som trodde att IFK skulle vara inblandade i guldstriden ända till slutet. Men nu råkade det bli så. Man står värd för Allsvenska historiens största match.

Så varför i helvete flyttar man inte matchen till Stora Ullevi? Av sportsliga skäl påstår någon pajas och jag förstår genast varför.

Stolparna går inte att flytta på Stora Ullevi. Stora som är den gamla och som heter nya…

andra bloggar om , , , , , , , ,

13:48 november 1, 2009 Publicerat av | Uncategorized | inga kommentarer

etiketter: , , , , , , , ,

Jackpot, doping och Paolo Roberto

Förutom ett offsidemål och senare också en förmodad orättvis blåvit seger bjöd helgen på ett smått osannolikt fyrverkeri av underbara resultat.

Förluster för Elfsborg, Helsingborg och Kalmar gör toppen i Allsvenskan närapå löjligt jämn. AIK smyger vackert med utan att knappt nämnas i guldstriden. Och förlust för Djurgården som samtidigt då helt naturligt kommer allt närmare en vinst. Man får ju åtminstone förmoda att vinstchanserna är större i Superettan.

De jamaicanska sprinters som stått misstänkta för doping frias. Det är förbannat märkligt hur fem stycken som samtliga har lämnat prov med samma otillåtna medel kan frias för att bevisbördan är för klen. Fyra friades igår medan den första friades redan i onsdags. Och här blir det närmast löjeväckande roligt.

Sheri-Ann Brooks friades i onsdags eftersom labbet analyserade Brooks B-prov utan hennes medgivande.

Då kan man inte låta bli att undra hur överhuvudtaget någon kan vara så korkad att den fälls för doping? Det är ju tydligen bara att låta bli att tillåta att sitt prov analyseras.

Jag vet inte hur det gick till men jag hamnade inatt på TV4 Sport och deras sändningar från kampsportsgalan UFC 81 Breaking point. Mixed martial arts kallas det. Slagsmål översätts det. Det ser förbannat brutalt ut men med tanke på alla domarskandaler i brottning och boxning är väl kanske slagsmål vägen kampsporten skall gå. Det är aldrig diskussion om vem som vunnit.

Kampsport intresserar mig annars inte men den här gången kunde jag inte låta bli att ryckas med av Paolo Robertos inlevelse. Och le åt en underbar floskel…

Bägge är nästan lika långa.

I jämförelsen mellan två slagskämpar, hur hade det sett ut om bara en av dem var nästan lika lång…?

andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

11:46 augusti 10, 2009 Publicerat av | Uncategorized | 5 kommentarer

etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Förhoppningsvis utkastad ikväll

Jag vet inte varför jag utsätter mig för det. Är möjligheten att få håna värt risken att bli hånad?

Ikväll spelas säsongens hittills viktigaste match. Vinst och toppen tätnar rejält. Vinst och serieledningen bara två poäng avlägsen. Förlust och Blåvitt försvinner åtta poäng bort. Oavgjort bara en mindre genant förlust.

Jag kommer att besöka en blåvit fästning för att se den via televisionen. En kompis tillika fanatisk IFK-supporter ställer upp dörren för han som han kallar Råttan. Lite av bortaplan trots hemmaplan.

Än värre… För någon vecka sedan när huset medverkade i en repriserad TV-produktion var råttan inte alls så välkommen och kastades ut av frun i huset.

Lika kaxig jag kommer att visa mig, lika mycket nervositet och obehag kommer jag att dölja. Kvällen lär inledas förväntansfullt och oavsett resultat sluta frostigt. Kommer jag bedrövad fly? Eller möjligen sprudlande lycklig och hånfullt leende bli utkastad…?

Som den där andra råttan…

andra bloggar om , , , , ,

18:24 juli 13, 2009 Publicerat av | Uncategorized | 1 kommentar

etiketter: , , , , ,

Självmord och repris av 1998

Ordningen är återställd.

AIK har tagit sig förbi blåvitt och äntligen är det med all rätt möjligt att låta näsan peka aningen högre upp mot himlen när jag lägger gatorna under mina fötter här på västkusten.

Jag inleder dock med något slags självmord…

Min trovärdighet kan ifrågasättas. Tidigt hade jag givit upp hoppet om guld. Bara två matcher in på säsongen. Men helt ärligt såg det förbannat illa ut. Nu ser det annorlunda ut. Åtminstone i tabellen. Hoppet lever i allra högsta grad. Jag tycker fortfarande att det ser smått eländigt ut på plan. Kvaliteten i Allsvenskan må vara kass. Men vem bryr sig så länge AIK vinner?

Jag påpekade förvisso snart efter segern mot Gefle att det går att vinna guld nästan utan att kunna göra mål. Efter det kom petningen som jag länge efterlyst. Petningen av Daniel Örlund. Och sedan dess har AIK tre raka segrar med Nicklas Bergh mellan stolparna. Det är på intet sätt vackert utfört. Men det vackra på planen ser man sällan i någon tabell.

AIK ligger tvåa ikväll och är som sämst trea när Allsvenskan gör uppehåll. Oavgjort mellan Blåvitt och Elfsborg imorgon och AIK ligger kvar på andra plats. Placeringen kan förvisso kvitta hur skönt det än vore att få ligga före IFK Göteborg i sju veckor. Det viktiga är att avståndet till ledande Kalmar FF bara är fyra poäng.

Vidare om att inte behöva göra mål. AIK har nu lyckats göra ett mål mer än jumbon från Sundsvall. Med en match mer spelad. Ändå lever ännu hoppet om guld kvar en tredjedel in i säsongen.

1998 kan mycket väl återupprepas i år.

Andra bloggar om , , , , , , , , ,

20:34 maj 11, 2008 Publicerat av | Allmänt | 2 kommentarer

etiketter: , , , , , , , , ,