Anekdot om annat skalv

Det måste varit ett jävla skalv i Italien. En förbannad tragedi.

Ett stort antal har dött. Många fler skadats. Så många som 70000 saknar hem.

En naturkatastrof av sådana mått så nära som innanför Europas gränser. Anledning att känna oro?

Sverige är tydligen det enda landet i Europa som inte jordskalvssäkrar hus och andra byggnader. Kärnkraftverken är säkrade. Men det är också allt. Hur det är i Italien är svårt att undgå att fundera över nu. Men förmodligen handlar det väl om väldigt gamla byggnader som drabbats.

Sverige riskerar tydligen inte att drabbas av större allvarliga skalv. Även om skalv ändå drabbar oss. Jag har ingen aning om hur vanligt det är. Jag har känt av ett. Inte allvarligt. Dock väldigt tydligt.

Det var under min sejour i Delsbo. Sommaren 2003. Vi hade hus där. Något slags kedjehus där ena fasaden, tillika väggen i vardagsrummet, var detsamma som en del av tomtgränsen vilken låg mot en del av grannens gräsmatta.

Vid tillfället verkade föräldrarna tillhörande nämnda granntomt bortresta över helgen och sonen i huset samt ett antal ungdomar i mitten av tonåren tog tillfället i akt att berusa sig och spela lite boll på tomten. En kort stund fick väggen mot vårt vardagsrum agera bollplank. Jag orkade inte bry mig då. Det var några dova dunkar som snart försvann. Det blev tyst ett tag. Men sedan kom något som jag så här i efterhand vill minnas som en duns. Möjligt som sagt en efterhandskonstruktion. Efter vad som kan ha varit en duns ställde sig de båda vitrinskåpen som stod utmed väggen att dansa. Med hyllplan av glas och fyllda med glas framkallades ett förbannat ljud och det var omöjligt att inte visualisera den mindre explosion av glas som snart skulle fylla vardagsrummet med skärvor för flera tusen kronor. Adrenalinet kokade och förmodligen tog det två kanske maximalt tre sekunder från smällen jag möjligen föreställt mig till att jag hunnit se de dyra glasen explodera och hunnit ta mig ut på terassen för att läxa upp småfyllona.

Där fanns ingen. De hade omöjligen kunnat hinna fly. Vad fan var det som hände. Från att ha kokat, tokig av ilska stod jag bara några sekunder senare som ett jävla fån till frågetecken och förklarade för min dåvarande sambo att där ingen fanns.

Dagen efter läste jag i tidningen att ett mindre skalv hade drabbat Delsbo. Eller drabbat… Jag vet inte om något for illa. Låt säga att skalvet presenterade sig. Hur som helst, pusslet var lagt.

Vad nu detta har med italienska L’Aquila att göra…

Andra bloggar om , , , , ,

16:51 april 7, 2009 Publicerat av | Uncategorized | 2 kommentarer

etiketter: , , , , ,