Intresset kokar inför den så förbannat viktiga VM-kvalmatchen mot Danmark. Frågan är bara vad som är viktigast. Att vinna och närma sig VM eller att förlora och skapa utrymme för en nödvändig generationsväxling?
Spelbolaget Unibet presenterar någon slags lustighet på sin sida. Patrik Ekwall intervjuar en Zlatan som gestaltas av Ehsan Dadiar. Sveriges bästa Zlatanimitatör påstår Unibet. Som ett gäng andra spelbolag håller Unibet till på Malta och man förvånas över att svensk television tydligen inte når lilleputtlandet. Hur har man annars lyckats undvika den fantastiske Robin Paulsson som gör en utomordentlig Zlatan-tolkning?
Döm själva. Vem är bäst? Robin Paulsson eller Robin Paulsson?
Från bland annat Malta och Jihde är steget inte långt till Idol.
Just Malta spelar är en roll i Idols historia. Vilket gör det än märkligare att Malta inte nås av svensk TV. Den ende maltesen som kan stoltsera med någon som helst framgång har ju formats i svensk television. Den lille vidrige fuskaren Kevin Borg. Fuskaren? Jo då. Han mörkade totalt att han var etablerad och redan hade representerat Malta i deras uttagning till Eurovision Song Contest.
Eftersom jag har haft den fantastiskt dåliga smaken att följa Idol tidigare år på bloggen kan jag väl försöka formulera någon fundering om årets upplaga som på allvar inleds idag. Det skulle förvåna mig om inte någon av Erik Grönwall, Tove Styrke Östman eller möjligen underdog Calle Kristiansson vinner.
Men viktigast av allt… När kommer den gamla juryn tillbaka?
Det växlas flitigt nu mellan de inte så besläktade ämnena Göteborgsvarvet och Eurovision Song Contest. För den icke invigde förmodligen förbannat förvirrande. För er lyckliga andra bara självklart.
När det drar ihop sig blir det alltmer intressant och det ter sig självklart att engagerat bevittna och analysera. Festivalen lever vidare. Trots allt.
Och så var det löpningen och jakten på egna drömgränser över asfalt. Nytt halvmarathon imorgon och siktet är självklart inställt på nytt personbästa.
Samtidigt som jag formulerar målsättningen inför morgondagen sitter jag och lyssnar på bidragen i festivalens final och formulerar några tankar kring dem.
Uppdaterar imorgon med målbild och analys. Så om ni planerar att följa mig i varvet eller kanske vill läsa hur bidragen i festivalfinalen låter återkommer ni imorgon. Välkomna.
Det är mycket möjligt att Sverige missar finalen av Eurovision Song Contest för första gången sedan 1976 då artiststrejken stoppade den svenska festivalen. Perrelli må vara bland favoriterna hos vadhållarna. Det är ju Sverige som bekant varje år. Även The Ark. Så det är inte mycket värt.
Konkurrensen är stenhård. Och Perrellis bidrag är duktigt överskattat. Med tanke på myglet ( läs – Rosenblom och Aftonbladet) i Melodifestivalen så hoppas jag på något vis att rättvisa skipas och Perrelli får packa sin väska redan ikväll.
Min betygsättning av kvällens bidrag…
(5) Schweiz – En underbar italiensk ballad som efter första refrängen övergår i underbar italiensk pop. Jo då, italienskan samlar många poäng här. Lägg det till en bra låt och rimligen borde Schweiz återfinnas i segerstriden. Jag är dock inte så övertygad om att det fungerar i övriga Europa.
(5) Danmark – All night long andas lite skörden av det frö som Olsen Brothers sådde med sin vinnare Fly on the wings of love och som sedan fortsatte med Rollo & Kings Never ever let you go. Det här faller jag för så lätt. Men det är inte längre år 2000 och jag har en känsla av det här är iskallt utanför norden.
(4) Island – Islänningarna låter lite som Fame men i eurodiscoschlagerkostym. Många poäng att vänta från norden samt möjligen Holland och Belgien. Det räcker till final men där når de utan tvivel en sämre placering än förtjänat.
(4) Ukraina – Ett av flera bidrag som liknar Hero. Perrelli tror att det faktum att hon bär en silverklänning två låtar innan ukrainskan fäller avgörande. Blondiner… Detta bidrag är mycket starkare. På alla sätt. Dessutom en öststat.
(4) Albanien – Spännande lite trollsk ballad med stor refräng av en fantastisk sångerska. Mycket förvånande ett av tävlingens minst betrodda bidrag.
(4) Vitryssland, Makedonien
(3) Turkiet, Tjeckien
(3) Sverige – Snygg produktion och förmodligen återigen proffsigt framfört. Men det händer för lite. Inte alls klar finalist.
(3) Malta (2) Ungern, Cypern (1) Litauen, Georgien, Portugal (0) Lettland, Kroatien, Bulgarien
Strecket skiljer topp tio från övriga. Jag låter detta stå som mina tips. Perrelli hänger löst. Till slut får hon ändå plats på listan. Möjligen kan de lettiska piraterna, kroatiska 75 cent eller Maltas märkliga låt om vodkan slå sig in på listan över finalister. Och inte helt omöjligt på bekostnad av svenskt deltagande i finalen…
Gårdagens europaschlagersemifinal bjöd på något högst märkligt.
Jag lyckades få med mig fler finalister från min önskelista än min lista av tips. Sju till final på topp tio från min ranking efter eget tycke och bara sex rätt när jag tippade. Det brukar vara en tydlig omvänd ordning. Märkligt nog var tre av de jag missade i tipset tre av min favoriter.
Och… Hade jag plockat ut två kandidater till så hade jag fått med Norge och Polen men va fan har jag för att sitta och redogöra för det nu i efterhand…?
Det lustiga är att av mina tippade tio lät jag spela på tre av dem som finalister. Av sex rätt och fyra fel lyckades jag spela på tre av de felaktiga…
Skrattretande. Det ligger dock en peng på Azerbajdzjan som vinnare på lördag. Ett spel baserat på videon. Live är de dessvärre märkbart sämre.
En blogg som främst behandlar märkliga artiklar, tvivelaktiga figurer och beteenden, det svenska språket och vad helst jag kan tänkas snubbla över i vardagen. Varning för satir och sarkasm.