Man får vara glad för det lilla…

Igår var kvällen för ytterligare ett möte som som oftast inte leder till något alls. Så också igår. Jag var hemma först bara någon minut innan nio. Jag gick hemifrån kvart i sex.

Inklusive resväg drygt femton timmar på jobbet.

Sov när jag gick hemifrån. Sov när jag kom hem. Ja, i stort sett. Jag behövde bara fundera lite på att luta mig bakåt i soffan för att nå dagens bokslut. Och trots att den store Gregory House sökte hålla mig vaken hade jag somnat halvvägs. Vilken underbar dag. Vilken underbar fritid.

Tur nog hann min käresta leverera strålande nyheter innan jag somnade.

Nu har vi en parkeringsplats.

Toppen. Verkligen.

Men… Säg… Ingår bil?

Andra bloggar om , , , ,

18:34 maj 6, 2009 Publicerat av | Uncategorized | 2 kommentarer

etiketter: , , , ,