Robin Söderling besegrade ryssen Davydenko i den fortsatta jakten på en plats i tennisens slutspel. Robin har nu nått kvartsfinal men behöver nå minst final för att kunna göra anspråk på en av de åtta platserna.
Ett annat stort tennisnamn figurerar nu i en polisanmälan. Björn Borg Footwear har mörkat och ljugit om de otillåtet höga halter gift som återfinns i en av deras produkter. Sandalen i fråga har nu återkallats från butikerna.
En annan sandal som led nederlag idag… Adam Sandahl Grupp. Frontfiguren satt i SVT:s morgonsoffa som en av återstående tre kandidater i Melodifestivalens moment Webjokern. Jag vill tro att han gjorde någon slags karikatyr på sig själv och visade upp ett smaklöst ohyfs men samtidigt även en överlägsen charm. En love-to-hate-and-hate-to-love-typisk figur som jag måste påstå att jag älskar.
Sandahl misslyckades trots en storslagen kampanj med en låt som skulle få pöbeln att rösta på deras låt. Vinsten gick till ett bidrag i vilken refrängen är resultatet av ett magsjukt neandertalarpar.
På den ytterst eminenta och i det närmaste oklanderliga melodifestivalbloggen Schlagerpinglan påtalade jag tidigt i en kommentar att den här sortens tävling aldrig kan vara rättvis. Bästa låten kan inte koras så här.
Jag var en grinig jävel som sammanfattat skulle hålla käften. Sen gick det ett par dagar och snart tyckte alla som jag. Med det undantaget att alla tryckte gasen i botten och använde ord som fusk och var förbannade och just sådär jävla griniga som jag påstods vara men inte var i närheten av.
Smått förnöjt ler jag. Såklart.
Dessutom mycket nöjd med att helt okrystat ha fått in mina favoritämnen tennis och melodifestivalen i samma inlägg…
andra bloggar om tennis, robin söderling, björn borg, adam sandahl grupp, svt, melodifestivalen, webjokern, mist, schlagerpinglan
23:53 november 12, 2009
Publicerat av
rosenblom |
Uncategorized |
2 kommentarer
etiketter: adam sandahl grupp, björn borg, melodifestivalen, mist, robin söderling, schlagerpinglan, svt, tennis, webjokern
Någon som såg Dansbandskampen?
Det var en kollega som slängde ur sig frågan som lockade mig att fälla något dräpande. Ibland önskar man att man kanske höll käften. Det här var exakt ett sådant tillfälle. Fast tvärtom. Jag höll käften men önskar att jag istället serverat mig en mycket olustig position.
Fan va jag plötsligt ville sparka på Scotts. Jag skulle kunna låtsas att jag inte sett det. För alla har väl ändå tvingats på kunskapen om Scotts och Larz Kristerz existens? Men jo. Dessvärre. Jag har sett det. Och igen. För det är ändå en fantastisk lyteskomik de bjuder på. Sveriges bästa dansband ska koras och det bjuds på det ena pajasspektaklet efter det andra. Det blir bra skrattretande. Det är som att utse Årets rätt i Etiopien. Det finns ju inte ens någon mat där…
Kollegan är tydligen släkt på något sätt med sångaren i det förstnämnda bandet. Och det sparades föga på superlativen. Hon var stolt på något sätt. Och jag ville inte ta det ifrån henne.
Det löjligaste med Scotts är de jubelscener som följde efter att Christer Björkman avslöjat att han ville erbjuda dem en plats i Melodifestivalen. Inte en tanke på att de kunde ha tilldelats en riktig skitlåt. Bara jubel. Men det konfirmerar bara det som tidigare bekräftats. Dansband är nöjda med vad som helst. Återigen. Skrattretande.
Mer Melodifestival. Markoolio debuterar nästa år. Han gör det smått överraskande med en ballad.
Markoolio som sångare…
Jag har hört honom sjunga en gång. Då som publikvärmare inför ett av mina egna bejublade framträdanden. Nåväl…
För att ytterligare knyta ihop inläggets olika kapitel… Det var någon slags premiär av föreställning Rickard+Magnus=Sant på Göta Källare. Dansbandskampens jurymedlem Magnus Carlsson. Carlsson sjöng. Engfors mimade. Det var en stor samling så kallade kändisar på plats och efter showen samlades de kring karaokescenen. Markoolio gjorde succé förmodligen enbart tack vare det publikfriande försöket. Jan Johansens Se på mig lät verkligen inget vidare. Direkt efter klev jag upp och levererade världsklass. Såklart. Förlåt Marko…
Jo. Jag har hört honom sjunga ytterligare ett par gånger. Det har knappast låtit bättre…
Men jag är inte det minsta orolig. När det är på riktigt misslyckas Markoolio fan aldrig. Men eftersom Melodifestivalen utvecklats till ett jävla skämt och knappast kan kallas på riktigt står tusenkonstnären helgarderad.
Avslutningsvis. Ursäkta rubriken. Ett år i Göteborg och redan miljöskadad. Eller se det som en hyllning till den gode Oldsberg vars På Spåret ikväll inleder ytterligare en säsong.
andra bloggar om markoolio, kärlekssång från mig, melodifestivalen, melodifestivalen 2009, magnus carlsson, rickard engfors, scotts, larz kristerz, dansbandskampen, dansband, tv, etiopien, svält, mat, göteborg, ingvar oldsberg, på spåret, henrik strömberg
13:08 november 28, 2008
Publicerat av
rosenblom |
Allmänt |
7 kommentarer
etiketter: dansband, dansbandskampen, etiopien, göteborg, henrik strömberg, ingvar oldsberg, kärlekssång från mig, larz kristerz, magnus carlsson, markoolio, mat, melodifestivalen, melodifestivalen 2009, på spåret, rickard engfors, scotts, svält, tv
Det är mycket möjligt att Sverige missar finalen av Eurovision Song Contest för första gången sedan 1976 då artiststrejken stoppade den svenska festivalen. Perrelli må vara bland favoriterna hos vadhållarna. Det är ju Sverige som bekant varje år. Även The Ark. Så det är inte mycket värt.
Konkurrensen är stenhård. Och Perrellis bidrag är duktigt överskattat. Med tanke på myglet ( läs – Rosenblom och Aftonbladet) i Melodifestivalen så hoppas jag på något vis att rättvisa skipas och Perrelli får packa sin väska redan ikväll.
Min betygsättning av kvällens bidrag…
(5) Schweiz – En underbar italiensk ballad som efter första refrängen övergår i underbar italiensk pop. Jo då, italienskan samlar många poäng här. Lägg det till en bra låt och rimligen borde Schweiz återfinnas i segerstriden. Jag är dock inte så övertygad om att det fungerar i övriga Europa.
(5) Danmark – All night long andas lite skörden av det frö som Olsen Brothers sådde med sin vinnare Fly on the wings of love och som sedan fortsatte med Rollo & Kings Never ever let you go. Det här faller jag för så lätt. Men det är inte längre år 2000 och jag har en känsla av det här är iskallt utanför norden.
(4) Island – Islänningarna låter lite som Fame men i eurodiscoschlagerkostym. Många poäng att vänta från norden samt möjligen Holland och Belgien. Det räcker till final men där når de utan tvivel en sämre placering än förtjänat.
(4) Ukraina – Ett av flera bidrag som liknar Hero. Perrelli tror att det faktum att hon bär en silverklänning två låtar innan ukrainskan fäller avgörande. Blondiner… Detta bidrag är mycket starkare. På alla sätt. Dessutom en öststat.
(4) Albanien – Spännande lite trollsk ballad med stor refräng av en fantastisk sångerska. Mycket förvånande ett av tävlingens minst betrodda bidrag.
(4) Vitryssland, Makedonien
(3) Turkiet, Tjeckien
(3) Sverige – Snygg produktion och förmodligen återigen proffsigt framfört. Men det händer för lite. Inte alls klar finalist.
___________________________________________________________________________________
(3) Malta
(2) Ungern, Cypern
(1) Litauen, Georgien, Portugal
(0) Lettland, Kroatien, Bulgarien
Strecket skiljer topp tio från övriga. Jag låter detta stå som mina tips. Perrelli hänger löst. Till slut får hon ändå plats på listan. Möjligen kan de lettiska piraterna, kroatiska 75 cent eller Maltas märkliga låt om vodkan slå sig in på listan över finalister. Och inte helt omöjligt på bekostnad av svenskt deltagande i finalen…
Andra bloggar om esc, eurovision song contest, melodifestivalen, charlotte perrelli, paolo meneguzzi, simon mathew
20:20 maj 22, 2008
Publicerat av
rosenblom |
Allmänt |
4 kommentarer
etiketter: charlotte perrelli, esc, eurovision song contest, melodifestivalen, paolo meneguzzi, simon mathew
