Ingen jävla modeblogg

Ingen jävla modeblogg…

När uttrycket nu figurerat på ett par löparbloggar med hänvisning till mig och som sedan nått någon spin-off på ytterligare ett par ställen känner jag att det kanske är läge för en liten förklaring kring uttrycket. Jag är inte helt säker på att det når ut med önskvärd tydlighet.

Först och främst. Jag har absolut inget mot mode. Mode intresserar mig nödvändigtvis inte. Däremot är jag enormt intresserad av kläder. På en skala av fåfänga skulle alla i min närhet placera mig i det översta skiktet.

Ingen jävla modeblogg kritiserar varken mode eller kläder som det nu tycks tro. Det kritiserar ett beteende. Eller snarare ett fenomen. Summan av en läskigt stor skaras beteende.

Bloggen är ett fantastiskt verktyg. Ett sätt att få sin röst hörd. Utan att vara en celebritet, ha ett förlag bakom sig eller på något sätt arbeta på en tidning, i radio eller tv. Modebloggaren har dock inte minsta vettigt att förmedla.

Det finns visserligen proffs. Duktiga skribenter som bara råkar driva något som kallas modeblogg. Som har något vettigt att förmedla. Några få som fått etiketten stulen. De är inte inkluderade.

Modebloggaren, plagiatet, publicerar inlägg med dagens outfit, dagligen bilder på sin frukost trots att de ätit samma sak och publicerat samma bild de senast 37 dagarna. En bild på sin kaffe latte. En bild på någon kändis i nya plagg och den för modebloggaren alldeles fantastiskt långa texten vill ha alternativt måste ha. En omröstning om vilket par örhängen bloggaren ska beställa från någon sajt. Och såklart. Det mest obligatoriska… Go natt. Och lite här och var Kramiiiiizzzz. Alla modebloggar kopierar varandras inlägg och ingen kan stoltsera med en egen åsikt. Dessutom. För att publicera så lite text förekommer en förbluffande stor mängd stavfel. Och för att sprida vetskapen om deras bloggs existens kan de kommentera ett inlägg om våldtäkt och barnarbete med… fin blogg.

Så vad har jag emot dessa? Egentligen inget alls. Luften är fri som man sa nångång i tidiga skolåren. Men. När jag i början av mitt bloggande för drygt två år sedan försökte hitta något annat läsvärt var det förbannat omöjligt. Oavsett vad bloggen hette innehöll den omöjligen något av läsvärd karaktär. Man letade sig igenom topplistorna som publicerades på olika bloggportaler utan minsta framgång. Hög aktivitet innebar hög placering. Tusentals modebloggar publicerade dagligen uppemot tio inlägg utan att säga ett skit. Och dessutom kunde en bild på en latte rendera ett femtiotal kommentarer av slaget åh, va gott. Vilket såklart innebar ytterligare aktivitet. Dessa skyfall av ingenting och portalers usla rankingsystem gjorde allt läsvärt osynligt.

Så för att återknyta till tidigare stycke. Bloggen är ett fantastiskt verktyg. Men modebloggen är tsunamin som mördat det.

Jag har egentligen glömt bort mina intentioner med det här inlägget för jag bryr mig inte i närheten av lika mycket som då. Men när uttrycket nu dykt upp på ett par ställen är möjligen bakgrunden intressant.

Men om nu någon löpare eller annan bloggare blev ledsen för att den publicerat sin outfit någon enstaka gång. Glöm det. Ryck upp er. Publicera gärna era outfits.  Jag kommer förmodligen inte intresseras det minsta. Dock kommer jag heller inte ha något emot det. Så länge ni publicerar lite text då och då. Helst med något vettigt att förmedla.

/Kramiiiiizzzzz

andra bloggar om , , , ,

14:46 augusti 27, 2009 Publicerat av | Uncategorized | 20 kommentarer

etiketter: , , , ,