Bragdguldet till Robin

Idag delas bragdguldet ut.

Något som en gång i tiden betydde någonting men som sedan ifjol inte är vatten värt. Men ändå…

Svenska dagbladet fullkomligt pissade på sitt eget pris genom att dela ut guldet till handikappidrottaren Jonas Jacobsson som från favoritposition tog Paralympicsguld nummer 14, 15 och 16. Stort? Givetvis. Bragd? Aldrig.

Det är inte så att jag missunnar handikappidrotten utmärkelser eller vill tillintetgöra  deras insatser. Men bragdguldet ska delas ut till en idrottare vars prestation varit en bragd. Inte till någon som gjort vad som förväntats. Bragd… Är det någon som vet vad det betyder? Jag kan inte klandra er. Juryn har ingen aning. Och de ska ändå dela ut ett pris i bragdens tecken. Så om inte ens de vet, ingen skugga över er andra.

Robin Söderling utnämnde jag, om än med villkor, tidigare till vinnare. Nu uppfylldes inte villkoret. Och nu i efterhand vill jag radera det. Av den enkla anledningen att ingen annan idrottare ens var i närheten av den grundläggande prestationen.

Söderling står ansvarig för en helt makalös prestation. Han besegrade Rafael Nadal i Franska Öppna.

Nadal kom till Paris för att vinna sin femte raka titel. Från och med 2005, det år då Nadal vann Franska Öppna som debutant, hade han 156-5 på grus innan mötet med Söderling. De senaste 145 matcherna gav facit 142-3. I snitt en segersvit på 48 matcher innan varje förlust. Ett helt osannolikt facit i tennis på absolut toppnivå. Matcherna mot Nadal på grus var knappt värda att genomföra. Utgången var allt utom oviss. Tiden var bortkastad.

I allra högsta grad om man dessutom hette Robin Söderling. Bara fyra veckor tidigare möttes de på just grus. Nadal vann såklart. 6-1, 6-0.

Men sedan. När det verkligen gällde. Robin bröt Nadals svit på 31 raka vinster i Franska Öppna och dödade därmed drömmen om en femte raka titel. Den ynkliga spanska superdivan blev dessutom så knäckt att han var tvungen att ta en paus från tennisen ett par månader.

Skada var den officiella orsaken. Den verkliga förmodligen en annan. Nadal var knäckt. Han detroniserades och ramlade ned till andra plats på världsrankingen. I tennisens årliga slutspel förnedrades Nadal sedan totalt och fick åka hem utan att överhuvudtaget ens vinna ett set.

Robin Söderling avslutade inte bara en fantastisk svit. Han avslutade Nadals storhetstid. Och spanjoren kommer inte tillbaka. Och det om något är en bragd utan jämförelse år 2009.

andra bloggar om , , , , ,

12:33 december 1, 2009 Publicerat av | Uncategorized | 1 kommentar

etiketter: , , , , ,

Ett par misslyckade Sandahler

Robin Söderling besegrade ryssen Davydenko i den fortsatta jakten på en plats i tennisens slutspel. Robin har nu nått kvartsfinal men behöver nå minst final för att kunna göra anspråk på en av de åtta platserna.

Ett annat stort tennisnamn figurerar nu i en polisanmälan. Björn Borg Footwear har mörkat och ljugit om de otillåtet höga halter gift som återfinns i en av deras produkter. Sandalen i fråga har nu återkallats från butikerna.

En annan sandal som led nederlag idag… Adam Sandahl Grupp. Frontfiguren satt i SVT:s morgonsoffa som en av återstående tre kandidater i Melodifestivalens moment Webjokern. Jag vill tro att han gjorde någon slags karikatyr på sig själv och visade upp ett smaklöst ohyfs men samtidigt även en överlägsen charm. En love-to-hate-and-hate-to-love-typisk figur som jag måste påstå att jag älskar.

Sandahl misslyckades trots en storslagen kampanj med en låt som skulle få pöbeln att rösta på deras låt. Vinsten gick till ett bidrag i vilken refrängen är resultatet av ett magsjukt neandertalarpar.

På den ytterst eminenta och i det närmaste oklanderliga melodifestivalbloggen Schlagerpinglan påtalade jag tidigt i en kommentar att den här sortens tävling aldrig kan vara rättvis. Bästa låten kan inte koras så här.

Jag var en grinig jävel som sammanfattat skulle hålla käften. Sen gick det ett par dagar och snart tyckte alla som jag. Med det undantaget att alla tryckte gasen i botten och använde ord som fusk och var förbannade och just sådär jävla griniga som jag påstods vara men inte var i närheten av.

Smått förnöjt ler jag. Såklart.

Dessutom mycket nöjd med att helt okrystat ha fått in mina favoritämnen tennis och melodifestivalen i samma inlägg…

andra bloggar om , , , , , , , ,

23:53 november 12, 2009 Publicerat av | Uncategorized | 2 kommentarer

etiketter: , , , , , , , ,

Robin säkrar bragdguldet?

När Robin Söderling slog Rafael Nadal i Franska Öppna tidigare i år började det skrikas om bragdguld. Visst. Vinsten var i det närmaste osannolik.

Nadal kom till Paris för att vinna sin femte raka titel. Från och med 2005, det år då Nadal vann Franska Öppna som debutant, hade han 156-5 på grus innan mötet med Söderling. De senaste 145 matcherna gav facit 142-3. I snitt en segersvit på 48 matcher innan varje förlust. Ett helt osannolikt facit i tennis på absolut toppnivå.

Robin bröt Nadals svit på 31 raka vinster i Franska Öppna och dödade därmed drömmen om en femte raka titel. Den ynkliga spanska superdivan blev dessutom så knäckt att han var tvungen att ta en paus från tennisen ett par månader.

Inatt har Robin möjlighet att bryta ännu en makalös svit. Roger Federer jagar sin sjätte raka titel i US Open och har fram till idag 39 raka segrar i tävlingen. Dessutom skulle han då bryta den föga smickrande sviten av elva förluster på elva försök mot den nuvarande världsettan.

Robin är förmodligen närmare nu än någonsin. Robin har förvisso inte satts på några större prov i turneringen än men det jag sett har imponerat på mig. Federer har inte alls imponerat. Möjligen höjer han nivån nu mot Robin när det behövs. Men jag vet inte om det räcker.

Och om det inte gör det. Då är det dags att på allvar återuppta bragdguldssnacket. Men, helt ärligt. Vem fan bryr sig om bragdguldet? Svenska Dagbladet själva har ju inte en aning om vad en bragd är och fullkomligt pissade på sitt eget pris förra året när det tilldelades Jonas Jacobsson som från favoritposition tog Paralympicsguld nummer 14, 15 och 16. Stort? Givetvis. Bragd? Aldrig.

Bortsett från det. Vinner Robin så har han ensam dödat tennisens två längsta ännu levande sviterna i år. Två fantastiska sviter. Bragdguldet vore klart. Motståndet i kategorin är dessutom knappast överväldigande i år.

Men som sagt. Vem vet vad ordet bragd betyder när juryn sammanträder i år.

andra bloggar om , , , , , , ,

17:14 september 9, 2009 Publicerat av | Uncategorized | inga kommentarer

etiketter: , , , , , , ,

Åter trist och förutsägbart

Jag påbörjade ett inlägg igår. Jag kom inte till något avslut. Jag hade inte tid. Men framförallt var resultatet så jävla trist.

Men nu var naturen av inlägget trist från början så vad väntade jag mig egentligen? Så jag komprimerar och slänger det ur mig bara för att jag känner mig tvungen att besvara mitt föregående inlägg när det nu fick en när-man-talar-om-trollen-poäng…

Robin Söderling förlorade mot Federer och regnet presenterade sig åter för Wimbledonpubliken.

Allt som vanligt igen. Så förbannat trist. Och förutsägbart.

andra bloggar om , , , , ,

10:45 juli 1, 2009 Publicerat av | Uncategorized | 1 kommentar

etiketter: , , , , ,

Ingen skräll om Robin vinner

I Franska Öppna avväpnade han världsettan och grusdemonen Rafael Nadal. En av tennishistoriens största skrällar. Idag i Wimbledon möter han världstvåan och gräsdemonen Roger Federer. En vinst är möjligen att betrakta som en ännu större skräll än den mot Nadal.

Nadal hade fyra raka titlar i Franska Öppna. Federer har fem raka titlar som följdes upp med en finalförlust förra året. Två osannolikt stora kungar på sina respektive underlag. Robin Söderling slog den ena. Idag kan han slå den andra.

Men skit i det. Det kan kvitta. Tennisvärlden upplever just nu den största skrällen på evigheter. Var är regnet? Inte en droppe regn har hindrat spel i årets turnering. Den annars så förbannat löjligt regnhärjade tävlingen.

Det är lite av en gåta. Men svaret är lika självklart som löjeväckande. Det nya taket.

taket

Det nya taket över centercourten som kan rullas ut vid regn. Ett tak som gått loss på mer än en miljard (80 miljoner pund). Klart som fan att det inte regnar då.

Om man beslutar sig för att köpa ett paraply och släpa omkring på bara för att det kanske börjar regna, då har man så gott som köpt sig fri från regnet. För en hundring. Inte en chans att det regnar. Fundera då över hur mycket regn man köpa sig fri från för en miljard…

Vädermakterna spelar tennisvärlden ett lustigt hån. Precis som varje år. För två år sedan spelades matchen mellan just Söderling och Nadal klart först på den fjärde dagen. Så pass eländigt var det då. I år när det finns ett försvar mot regnet. Då kommer inte en droppe. Skrattretande.

Idag spelar Robin Söderling mot Roger Federer med start på centercourten klockan två svensk tid. Jag jobbar till fyra och missar matchen. Annars brukar man kunna sätta sitt hopp till regnet vid sådana tillfällen. I år lär det inte regna över All England Club. Och skulle det hända så har de taket. Fan. Fan. Fan.

Jo. Rubriken ljuger givetvis. Som redan påpekat. Det vore såklart en jävla skräll om Robin lyckas besegra den arrogante schweizaren. Men det går gärna inflation i ord som skräll. Och om vi överhuvudtaget skall använda ordet gör vi det mest lämpligt om det frånvarande regnet.

andra bloggar om , , , , , , , ,

08:02 juni 29, 2009 Publicerat av | Uncategorized | 2 kommentarer

etiketter: , , , , , , , ,

Agassi var långhårig – Federer är mer stabil

Lagen om alltings jävlighet…

Som stort tennisfan har jag i flera år följt tennisen nitiskt. Jag har så gott som suttit och tittat på regnet som år efter år plågat Roland Garros med sin närvaro. I flera timmar har jag kunnat sitta där och höra mig själv upprepa en önskan om att det snart slutar regna.

När Sverige äntligen kröner framgångar kom det fan inget regn. Så när som på ett par korta uppehåll tidigt första veckan kunde samtliga matcher genomföras alldeles för tidigt. Detta kombinerat med ett par resor fick mig att missa hela äventyret.

Matchen mot Nadal försökte jag följa via Radiosporten på en buss hem från Stockholm. Någon sekund här och där var allt de orkade besvära sig sända. Mot Davydenko slog Robin in matchbollen när jag satt på bussen hem från jobbet. Matchen mot Gonzalez skulle självklart läggas som första match och inte alls störas av något regn. Jag hann trots allt följa sista två seten. Mycket mer blev det inte. Mot Federer var det Radiosporten igen. Nu i en bil på väg hem från Linköping. Åter i Göteborg bara en minut innan finalen var slut.

Två veckors usel timing. Eller bara lagen om alltings jävlighet…

Den annars mycket kompetenta Radiosporten var inte mycket till hjälp under finalen. Mats Strandberg och Johan Porsborn. Två clowner med märkliga kommentarer och nonsens och oroväckande dålig koll på ställningen.

Strandberg: I finalen i de franska mästerskapen är ställningen mellan Roger Federer och Robin Söderling 6-1 och 7-6 till Federer och det står så mycket som 4-3 för schweizaren i det i det tredje setet och det är 40-40-30-40-30 för Federer… (Lyssna på Radiosporten, från 55.15 in i del 2 av klippet)

Vad står det sa du?

Efter matchen konstaterar duon att Federer är världens bäste genom tiderna. Andre Agassi närvarar vid prisceremonin och Strandberg analyserar och sammanfattar deras båda tenniskarriär…

Strandberg: Agassi var ju en ojämn spelare. En rebell. Ömsom flintskallig, ömsom jättelånghårig. Men Federer är mer en jämn och stabil kille. (Lyssna på Radiosporten, från 17.00 in i del 3 av klippet)

Märk väl att Strandbergs sammanfattning inte är lyft ur en längre sammanfattning. Det är hela jämförelsen. Ordagrann. Agassi var jättelånghårig. Men Federer är stabil…? Pratar vi fortfarande tennis? Vad rökte de i båset?

Sedan levererar duon tydliga bevis på att de inte har en aning om vem som vunnit matchen…

Porsborn: Inför Franska Öppna, då kunde man sätta pengar på Robin Söderling till 1000 gånger pengarna att han skulle vinna turneringen. Sådan outsider var han.
Strandberg: Du skulle ha gjort det.
Porsborn: Jag borde ha gjort det ja. Då hade jag varit rik nu.

Hade du? Vad missade jag nyss? Vann Robin turneringen?

Märkligt att en duo med så förbannat dålig koll kan få äran att kommentera en svensk i Grand Slam-final.

intressant om , , , , , , , , , , ,

18:46 juni 9, 2009 Publicerat av | Uncategorized | 4 kommentarer

etiketter: , , , , , , , , , , ,

Robin mot Houdini i finalen

Det är på riktigt fortfarande svårt att ta in.

Och roligare kan det bli. Jag hoppas att jag inte ljög. Att jag inte ljög den där gången för flera år sedan.

Robin Söderling är i final i Franska Öppna. Tennisens världsmästerskap på grus. Enkelt att säga. Svårt att förstå.

Och på vilket sätt han tagit sig dit. Han har knappast haft tur i lottningen och levererats röda mattan till finalen. Inte som Thomas Johansson när han vann Australian Open 2002. Inte som Magnus Norman när han gick till final i just Franska Öppna 2000. Både Toker och Bortförklaringarnas mästare mötte i stort sett skit på sin resa. Söderling har ställts mot det allra bästa grustennisen har att erbjuda idag. Och han har slagit allt. På ett övertygande sätt dessutom.

Bara Roger Federer återstår.

Federer är som en vandrande rekordbok. I årets turnering har han dessutom lyckats gestalta självaste Harry Houdini på ett alldeles utmärkt sätt. Utspelad och väldigt nära 1-2-underläge mot Acasuso. Haas hade 2-0 i set och breakboll för att få serva för matchen när nästa makalösa vändning tog vid. I dag såg Federer olovligt tam ut mot Del Potro. Plötsligt sliter sig schweizaren ur bojor och tvångströjor och tar sig till final. En dramatisering av utbrytarkungens konster i tennismiljö.

Inför söndagens final finns några frågor att fundera kring. Kan Robin bibehålla samma mental styrka? Räcker det? Pallar Federer pressen? Om Federer vinner, är segern egentligen värd något utan att ha slagit Nadal?

För några år sedan lovade jag med största säkerhet att Roger Federer aldrig någonsin skulle vinna på Roland Garros. Jag hoppas att jag inte ljög…

andra bloggar om , , , , , , , , ,

04:57 juni 6, 2009 Publicerat av | Uncategorized | 2 kommentarer

etiketter: , , , , , , , , ,

Roland Garros: It´s anyones game…

Det är en mycket intressant kvartett som singelspelet i Roland Garros samlat kvar till semifinalerna.

Robin Söderling. Inte bara för den blågula fanan han tävlar under. Han överraskade och slog David Ferrer i tredje rundan. Sedan den helt osannolika segern mot Nadal. Sedan slakten av Davydenko. Robin ser mördande farlig ut. Och han gör det på sitt sämsta underlag.

Fernando Gonzalez. Chilenaren har vunnit 12 av sina 14 senaste matcher. Förlusterna kom lustigt nog mot… Ferrer och Nadal.  Jag har alltid hållit chilenaren som en vass outsider till segern på Roland Garros. Redan 2003 var det kanske närmast. Gonzalez förlorade då i kvartsfinalen mot Ferrero i skiljeset varefter Ferrero enkelt vann semifinal och final. Även förra året åkte Gonzalez ut i kvartsfinalen. Då mot Federer.

Juan Martin Del Potro. När jag besökte Roland Garros under tävlingarna 2006 uppmärksammade jag en yngling jag bara någon gång tidigare skymtat bland de mängder av resultat man varje vecka tar in. Jag stod då mitt emellan två banor och följde två matcher. På bana 3 en het match mellan Malisse och Massu. På bana 2 denne yngling mot tidigare mästaren Ferrero. Yngling var den då blott 17-årige argentinaren Del Potro. Han stod emot rätt hyfsat mot den tidigare titelhållaren och vi var överens om att vi skådade något kommande stort. Mycket riktigt står han nu i semifinalen. Han påstår sig själv vara sönderläst av Federer vilket 0-5 head-to-head vittnar tydligt om. Different ball game today?

Roger Federer. Schweizaren och forne världsettan ståtar med alla möjliga rekord. Bland övriga håller han den fantastiska sviten av 20 raka semifinaler i Grand Slam. Minst semifinal. Varje Grand Slam. I FEM år… Makalöst. I Paris står han dock utan titel. Tre raka finalförluster. Alla mot Nadal. 2006 och 2007 blev det förlust med 1-3. Förra året tog han blott fyra game. Skall han någon gång vinna Franska Öppna är det i år. Större möjligheter än så här kommer han aldrig serveras. Dock har vägen till final inte varit helt smärtfri. I andra rundan mot Acasuso var han på väg ut ur turneringen flera gånger. Han räddade flera setbollar i första set innan han lyckades vinna det i tiebreak varefter han förlorade andra setet. I tredje set syntes han chanslös vid 1-5 innan vändningen kom som till slut blev seger. Mot Tommy Haas i fjärde rundan förlorade han de två första seten och hade breakboll mot sig vid 4-4 i tredje vilket således skulle innbära möjlighet för Haas att serva hem matchen. Turneringens Houdini slet sig ur det och står nu med Nadal borta väldigt nära sin första titel i Paris. Om jag bara kort skall leka djävulens advokat… Världsettan Rafael Nadal är den som upprepade gånger hindrat Federer från att lyfta den enda pokal han saknar. Om nu Federer vinner i Paris, är segern verkligen värd något utan att ha besegrat Nadal på vägen?

Hur som helst en mycket intressant eftermiddag att vänta. Kan man få önska lite regn över Paris så att man hinner hem från jobbet och kan få följa åtminstone ett par set av Söderlings match.

Vem vinner världsmästerskapet på grus i år? Ingen aning. It´s anyones game…

intressant om , , , , , , , ,

13:32 juni 5, 2009 Publicerat av | Uncategorized | inga kommentarer

etiketter: , , , , , , , ,

Mycket blågult i Paris

De blågula framgångarna är så mycket mer omfattande än enbart Robin Söderlings plats bland de sista fyra.

För första gången på flera år har Sverige framskjutna placeringar i juniorklasserna. 16-årige Daniel Berta har oseedad tagit sig till semifinal. Patrik Brydolf försvann i åttondelsfinal, även det med svenska juniormått mätt en framgång. Den senare har dock tagit sig till semifinal i dubbeln tillsammans med tjecken Radim Urbanek.

Stora framgångar med tanke på att Sverige i flera av de senaste årens Grand Slams inte ens haft deltagande i juniorklasserna.

Bland tidigare segrare i juniorsingeln märks Söderlings motståndare i dagens semifinal Fernando Gonzalez. Denne segrade 1998. 2004 vann Gael Monfils, kvartsfinalist i herrsingeln år och semifinalist förra året.

1981  vann Mats Wilander juniorklassen, 1983 Stefan Edberg och 1984 Kent Carlsson.

Idag spelar alla svenska hopp sina semifinaler.

Centercourt (Philippe Chatrier) – spel startar 13.00
(match 1) Robin Söderling – Fernando Gonzalez

Court 3 – spel startar 11.00
(match 2) Daniel Berta – Henri Laaksonen
(match 3) Brydolf/Urbanek – Clezar/Huang

Det vore löjligt att förutspå något slags nytt svenskt tennisunder men nog ser det ljusare ut nu än på flera år även om man givetvis inte ska dra för stora växlar av en enskild turnering.

intressant om , , , , , , , , , , ,

11:35 juni 5, 2009 Publicerat av | Uncategorized | inga kommentarer

etiketter: , , , , , , , , , , ,

Jag såg det för tre år sen…

Zlatan vann förvisso italienska skytteligan. Men svensken att hylla i söndags fanns i Paris. Och hoppet om ännu större framgångar lever än.

Är man inte riktigt påläst är det svårt att förstå hur stor segern mot Rafael Nadal är. Nadal är de senaste årens absoluta gruskung. 2005 slutade han året som tvåa på världsrankingen och sedan dess har han behållit topp2-status. Sedan augusti förra året återfinns han överst på rankingen och försprånget har vuxit så stort att man finner det löjligt att påstå att någon annan än Nadal ska toppa listan vid årets slut.

Nadal kom till Paris för att vinna sin femte raka titel. Från och med 2005, det år då Nadal vann Franska Öppna som debutant, hade han 156-5 på grus innan mötet med Söderling. De senaste 145 matcherna ger facit 142-3. I snitt en segersvit på 48 matcher innan varje förlust. Ett helt osannolikt facit i tennis på absolut toppnivå.

För tre år sedan var jag på plats i Paris. Jag imponerades redan då av Söderlings respektlösa sätt att spela mot Nadal. Spanjoren hade då visserligen bara vunnit grus-trofén en gång, men han hade då 53 raka vinster på gruset och ansågs redan oslagbar. Nadal vann tämligen lätt då, 6-2 7-5 6-1. Men Robin bröt Nadals serve två gånger och visade stor potential. Den potentialen lurade mig att tro att han skulle bli något stort. Men skallen har aldrig varit med Robin. I Grand Slams har han kunnat förlora mot vem som helst. Och med uteblivna rankingpoäng har han dessutom haft oturen att stöta på de bästa alltför tidigt i turneringarna.

Jag lever fortfarande med någon slags övertro på Robin Söderling. Men att han överhuvudtaget skulle ha någon chans att besegra Nadal på gruset i Franska Öppna var även jag förnuftig nog att inte tro på. Just då stämde dock allt och Nadals saga såg sitt slut.

Att besegra en kung måste naturligtvis kännas fantastiskt. Extra skönt med tanke på den där hatmatchen i Wimbledon för två år sedan. Nadal vann i skiljeset i en match som pågick i fyra dagar störd av regn. Nadal agerade lika osportsligt som vanlig och Söderling gjorde narr av honom. Ett envägs ordkrig fick liv. Nadal grät lite och påpekade Robins impopularitet. Robin var stor nog att hålla tyst.

De heta känslorna och hatet vilar kvar. Nadal skyllde på allt möjligt efter förlusten. Inte ett ord om Robins uppvisning. Dessutom ville han påstå att han såg något positivt i förlusten. Underbarnet Rafael Nadal från Mallorca har utvecklats till en vidrig superdiva.

Svensk media visar sällan intresse för tennis. Av den anledningen är de dessutom väldigt dåligt pålästa. Bland annat refererar man så gott som alltid till spelare utanför topp 10 som okänd. Och när Söderling inför slakten av Davydenko kunde nå Grand Slam-semifinal skulle han bli den första att göra det sedan Thomas Johansson i Australian Open 2002. Att Jonas Björkman gick till semifinal i Wimbledon 2006 fanns ingen anledning att minnas.

Thomas Johansson vann visserligen Australian Open 2002. Magnus Norman gick till final i just Paris 2000. Men ingen av dem gjorde egentligen något värt att imponeras av. Med lite tur i lottningen krävdes ingen seger mot någon på topp 10 för att Johansson skulle få lyfta pokalen. Marat Safin, då rankad 11, blev den siffermässigt svåraste motståndaren. Samme ryss blev Normans finaste skalp i Paris, då rankad 12. Men när Norman stötte på motstånd från topp 10 tog det slut i finalen. Björkman slog 13-rankade Stepanek i Wimbledon innan han slaktades av Federer.

Robins prestation är redan större.

Idag spelar Robin semifinal mot chilenaren Fernando Gonzalez. På sin väg har han slagit världsettan och dessutom ytterligare två av världens bästa grusspelare. Oavsett dagens resultat har Söderling onekligen stått för den bästa svenska insatsen i en Grand Slam på 2000-talet.

I inledning påstod jag att Nadal sitter säkert på tronen. Så såg det ut innan Franska Öppna. Nu har mycket möjligt Robin Söderling påbörjat detroniseringen av världsettan.

intressant om , , , , , , , , , ,

08:43 juni 5, 2009 Publicerat av | Uncategorized | 2 kommentarer

etiketter: , , , , , , , , , ,

Spårvagnen missade

Jag fick ett sms igår. Jag tror att avsändaren sökte något slags livstecken.

Svensk succé i Paris och inte ett ord från Rosenblom… Hur är det fatt egentligen?

Jag skulle också bli orolig. Det mest märkliga är kanske att inte fler oroat sig för att jag möjligen fallit offer för en skenande spårvagn.

Tennisoraklet tackar för omtanken och utlovar härmed en gedigen krönika framåt natten.

andra bloggar om , , ,

15:39 juni 4, 2009 Publicerat av | Uncategorized | inga kommentarer

etiketter: , , ,