Man kan ju inte låta bli att undra hur det egentligen står till…
Återkommer till Idol. Jag skrev det igår. Juryn har tjatat till leda om vikten av att välja rätt låt. När de sedan själva skulle välja låtar gick det verkligen åt helvete.
Idag kan man läsa om Laila Bagges missnöje över Calles finalplats.
Tove åkte ut tack vare ett uselt låtval. Juryns låtval. Och juryn ville ha henne i final… Laila Bagge ska nog fundera över sin egen insats. Och Calle bekräftar…
Ville de ha Tove i final så kanske de skulle ha gett henne låtar som inte var så problematiska för henne.
Min förhoppning förverkligad. Men ändå. Oväntat. Och jävligt coolt.
Erik och Toveduellerar för sin existens. Och här blir det riktigt intressant. Kvällens tema var Juryns val. Deltagarna tilldelades en låt i vilken de skulle få glänsa och en låt som innebar en utmaning. Och i duellen väljer sedan ingen av duellanterna det som skulle vara det säkra kortet. Den låt i vilken de skulle få glänsa.
Vad säger det om juryn?
Den trio som till leda tjatat om vikten av att välja rätt låtar skiter själva fullständigt på sig när de sedan ska välja låtar till deltagarna.
Så Tove får åka hem tack vare ett jävligt dåligt låtval. En låt vald av dem som vill ge sken av att vara så förbannat duktiga på att just välja låtar.
Att sedan höra barbapappa i juryn göra sig lustig över annan mans sex appeal… Vad är det här? Roliga timmen?
Det blir sällan rätt när pöbeln får bestämma. Pöbeln, den okunniga samling tyckare helt utan smak som kallas svenska folket. Ni får tycka vad ni vill. Så länge ni tycker rätt. Men det sker ju som bekant förbannat sällan.
Jag vet inte om ni någonsin lyckats ringa in rätt vinnare. Men… Ingen regel utan undantag.
Och nu har ni fan överträffat er själva. Jag tänker på Idol.
Och det kan vara på sin plats att referera till den välkända ketchupeffekten. Först inget. Sen inget. Sen allt. Ni råkar inte bara ha rätt. Ni har så jävla rätt. Idol går ikväll in i sitt absoluta slutskede och mycket märkligt nog är det fältets överlägsna trio som återstår.
Redan när finalfältet stod klart plockade jag ut den trio som nu återstår med en liten varning för Mariette som mycket rättvist också slutade fyra.
Jag lyfter på hatten för svenska folket som äntligen lyckats tycka rätt. Undrens tid är inte förbi. Vem som än vinner nu är helt klart värd det.
Men som de säger… Även en blind höna… Och nästa år är det väl åt helvete igen.
Men låt er nu glädjas åt årets bedrift och samtidigt notera att årets upplaga av tävlingen är flera tusen resor bättre än förra årets. Den ofattbara vinnaren från den nya juryns debutsäsong Kevin Borg hade blivit utskrattad i årets finalfält och inte ens färgat topp tio. Inte ens om svenska folket skulle få bestämma.
Så, vem vinner i år? Erik har en jävla pipa. Men det är trist nog full gas från start till mål och han skulle dra fördel av att skylta med ett bredare register för dynamikens skull. Som tidigt i tävlingen med Yohannas Is it true. Det var i det närmaste magiskt.
Toves akt är charmig som fan. Dock lite väl enkelspårig. Och lite för ofta nu spricker sången. Och vem kan klandra henne? Hon har väl knappt slutat högstadiet? Men i år räcker hon förmodligen inte hela vägen. Så återstår Calle. Den mest intressanta i trion. Har bara plus i protokollet hittills och lyckas ändå göra det bättre varje gång. Erik har sången. Tove har charmen. Calle har både och. Skånepågen är dessutom den av de tre som skulle göra det mest kompletta och intressanta albumet.
Och därför är Calle min odiskutabla vinare.
Men svenska folket kan väl knappast fortsätta lyckas? Den som lever får se…
En blogg som främst behandlar märkliga artiklar, tvivelaktiga figurer och beteenden, det svenska språket och vad helst jag kan tänkas snubbla över i vardagen. Varning för satir och sarkasm.
3 kommentarer
