Ett sällan skådat getingbo

Man tvingas bläddra många år tillbaka för att hitta ett getingbo tätare än årets final. Frågan är om det någonsin funnits något möjligt att kalla getingbo.

Egentligen finner jag bara en av kandidaterna chanslös. Pernilla Wahlgrens 80-talsdoftande Bengtzingnummer ska inte ha något att hämta i finalen. Bengtzings tre bidrag är förbannat mycket fräschare både musikaliskt och textmässigt. Och då med kunskapen om att Begtzing var klart distanserad varje gång hon deltog… Hur ska Pernilla kunna ha någon chans? Jag minns Kikki Danielsson 2006 och Anna Book 2007. 2 poäng respektive 1 poäng. Jag anar att Pernilla gör samma resa som nämnda schlagerikoner. Röstas till final av schlagerpöbeln och väl där glöms de bort. Noll poäng?

Jag var på plats i delfinalen i Scandinavium. Taket fullkomligt lyfte när Timoteij klev ut på scen. Möjligen dels för att de hade turen att kliva ut efter förbannat sömniga Linder och Getty Domein. Men mycket säkert för momentet av överraskning. Åtminstone hade jag väntat mig något sött och menlöst. Nu var det istället glatt och närapå löjligt medryckande. Jag tror att de har överraskningsmomentet att tacka för finalplatsen. Det vapnet är nu förbrukat. Timoteij tillhör medaljkandidaterna hos spelbolagen men jag tror att de får svårt att nå topp 5.

Anna Bergendahl har vuxit fram som stor favorit. Hur gick det till? Visst. Bidraget är bra. Det är ju så gott som plankat från Tracy Chapman. Det måste vara bra. Och Anna som har den goda smaken att ibland låta exakt som Cher. Det är klart det blir bra. Men den ska väl i sammanhanget inte lyckas bli bäst? Den är väl helt ärligt för trist?

Bergendahls låt är bara en av väldigt många ballader i årets final. Jessica Anderssons hyfsat anonyma ballad behöver nog tid och hinner inte växa sig stor nog för att blanda sig i slutstriden. Och så har vi en stark trio manliga ballader.

Andreas Johnson presenterar förmodligen sitt bästa bidrag av sina nu totalt fyra. Trist nog gör han det samma år som det regnar ballader och hans egen riskerar att försvinna. Jöback gör ett proffsigt supersnyggt framträdande med en fantastisk ballad och skulle möjligen ha vunnit vilket år som helst av de senaste fem. Men likt Johnson fälls han av oturen att delta när konkurrensen är som starkast.

Christer Björkman har delgivit oss sin önskan. Han vill skicka den återstående delen ur nämnda trio. Han har önskat sig Darins medverkan i flera år. Nu vill han såklart se honom vinna också. Och hur vet vi det? Darin bär bricka ett.

Och Björkman har möjligen rätt. Darins ballad är kanske årets bästa låt. Och med hjälp av sitt fördelaktiga startnummer bär det kanske hela vägen. Ett annat fördelaktigt startnummer är det sista. Och det har Eric Saade lyckats lura till sig med sitt inslag av vatten. Det startnummer som Ark hade 2007 och som Ernman hade ifjol. Kanske står det mellan Darin och Saade, den bästa låten mot den utan tvivel bästa showen. Deras startnummer skapar onekligen förutsättningarna.

Ola blir bara bättre och bättre. Tiden läker sår sägs det och jag måste erkänna att Olas alla tidiga blonda uttalanden nu pö om pö har glömts bort. Den nu smakfullt självsäkre och alltid sprudlande  skåningen bjuder på finalens absolut gladaste nummer och det är svårt att låta bli att smittas och sjunga med.

Om det är svårt att låta bli att sjunga med i Olas Nathalie 2.0 är det stört omöjligt att inte sjunga med i Salem Al Fakirs Supertramp-svängiga feelgood-pop. Efter att bara ha hört refrängen en enda gång satt den lika bekant som mitt namn i minnet och jag sjöng med. Inte för att jag nödvändigtvis ville. Utan för att det var omöjligt att låta bli. Och just det gör Salems låt svårslagen på lördag. Den är unik. Och du sjunger med. Oavsett om du vill eller inte. Och du gör det med ett leende.

Salems låt växer fram som den starkaste kandidaten till seger. Kanske inte främst för sina egna styrkor. Men av den enkla anledningen att de tre bästa låtarna i tävlingen, trion manliga ballader, kommer att stjäla röster av varandra. Johnson och Jöback kommer nog lida de tyngsta förlusterna av detta när de slåss om det äldra gardets röster. Kanske inte lika sårbar är Darin. Och Darin har som bekant bricka ett… Och Saade som går ut sist och fullständigt utklassar allt i fråga om att vara ett komplett nummer?

Det är väl någonstans där jag landar. Att Salem bör vara favorit med Darin och Saade som främsta utmanare. Samtidigt känner jag mest för Jöbacks låt. Tror jag. Vilken fantastisk röra. Jag vet inte vem som vinner. Jag vet inte vem jag vill ska vinna.

andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , ,

22:22 mars 11, 2010 Publicerat av | Melodifestivalen 2010 | inga kommentarer

Kommentera inlägget

Subscribe without commenting