Om mirakel, vemod och soppatorsk

Ishockeyfinalen avslutar OS. Anledningen är odiskutabel. Ishockeyguldet är det viktigaste guldet. Inte nödvändigtvis för att det går i Kanada.

Kan Lake Placid 1980 ha något med saken att göra? Miracle on ice. Turneringen där ett gäng amerikanska medelmåttor svarar för en fantastisk laginsats och besegrar giganten Ryssland. Flera av spelarna i USA ska ha slutat med hockey efter OS-guldet. Det gick helt enkelt inte att toppa.

Klassikern skulle kunna ha en liten nostalgisk del i hockeyns storhet. Men det är enklare än så. Ishockeyn är naturligtvis störst av den enkla anledningen att det är den enda lagsporten. Jo, vi har curlingen också. Och curlingen är stor i Kanada. Men i Sverige, som ändå slåss om medaljerna i varenda OS, existerar bara sporten ett par veckor var fjärde år. En viktig del i ishockeyns olympiska storhet är att det är det enda tillfället då alla världens bästa hockeyspelare samlas för att spela för sitt land.

Så om ishockeyn är vinterspelens gigant kan man anta att fotbollen då är sommarspelens motsvarighet? Nej. Inte ens i närheten. Fotbollen i OS är någon slags U23-turnering som ingen bryr sig om.

Så… Vart vill jag komma? Inte en aning. Två veckor av OS lider mot sitt slut. Jag lider. Kaffet är slut. Och så antar jag att jag önskar att fotbollen hade samma olympiska status som ishockeyn.

22:06 februari 28, 2010 Publicerat av | inga kommentarer

etiketter: , , , , ,

Kamikaze-Hellner kör för Olsson

Jag skrev tidigare om Olympiska Spelens två absoluta höjdpunkter. Herrarnas stafett och femmilen. Nu går femmilen sedan flera år tillbaka i masstart på mästerkapen och jag har bara en absolut höjdpunkt kvar.

Det går att ju att diskutera det i evighet. Men när det nu går i masstart är det fel tid att slösa energi på detta. Vad jag förstår så finns det två läger. Alla vi som är för individuell start. Alltså alla som följer längdskidåkningen. Och så på andra sidan skidförbundet och Northug.

Men å andra sidan, med dubbeljakten färskt i minnet kan jag nog stå ut med masstart. Hellner kommer tydligen till start idag. Det är knappast med förhoppning om medalj. Jag antar att Hellner ska tacka för senast och nu göra allt som står i hans makt för att Johan Olsson ska få kliva överst på pallen.

Hellner kommer sätta fart på loppet och norrmännen kommer att inte att kunna lura bort 49 kilometer som alltid annars och bana väg för spurtspecialisten Petter Northug.

I VM i Liberec förra året summerade vi svenska insatsen med placeringarna 27,  29, 30. Idag ska det bli bättre. Klar medaljchans för Johan Olsson. Södergren som inte kom till start i Liberec kommer som vanligt göra en gedigen femmilsinsats och sluta topp tio. Och så har vi Daniel Rickardsson som jag är väldigt nyfiken på. Jag är övertygad om att Rickardsson slutar topp tio och att han länge kommer att vara med i medaljdiskussionen.

Icke blågula kandidater till guldet finns väl. Lukas Bauer måste ses som favorit. Supergiftig blir Andrus Veerpalu som nyligen anlänt till Vancouver och gör sin enda start. Han har som Anders Blomqvist påpekade kört en estländsk superladdning på hemmaplan.

Northug då? Nej. Som påpekat ovan. Med kamikaze-Hellner i loppet har inte Northug möjlighet att vila 49 kilometer och avgöra i spurten. Och Northug kan inte vinna en klassisk femmil på annat sätt.

17:55 februari 28, 2010 Publicerat av | inga kommentarer

etiketter: , , , , , , , , , ,

Blind skidskytt slår inga publikrekord

Det är idel snyfthistorier och Kanadas förbundskapten Inge Bråten verkar ha hamnat i blåsväder efter att ha petat blinde Brian McKeever. McKeever skulle ha ställt upp på femmilen idag och därmed blivit den förste paraolympier att, som det heter i kanadensisk press, race among able-bodied athletes at an Olympic Games.

Bråten berättar att både McKeever och han själv grät när han meddelade beskedet. Men vad skulle han göra? Kanadas längdåkare har gjort ett fantastiskt mästerskap. Bland annat slutade alla fyra på topp 16 i dubbeljakten.

Blinde Brian McKeever laddar nu om till Paralympics där han deltar i… SKIDSKYTTE…!! Det är inte alltför vågat att påstå att McKeevers deltagande inte lär locka till publikrekord…

17:06 februari 28, 2010 Publicerat av | inga kommentarer

etiketter: , , , ,

Vi slog ryssen!

Ryske presidenten Putin uttrycker sin besvikelse. Jag tycker att Putin ska vara nöjd med sina mannar. Ryssland gjorde ett fantastiskt OS… Eller…? Hur som helst. Sverige gjorde det så mycket bättre.

Lilleputtlandet Sverige med sina 9 miljoner invånare besegrar 140 miljoner starka stormakten Ryssland. Sverige besegrar därmed Ryssland (Sovjetunionen och OSS inräknat) för första gången någonsin i ett olympiskt vinterspel sedan Sovjetunionens första medverkan 1956.

Med kunskapen om detta kan alla kantbollar kvitta. Vi missade en massa medaljer i skidskytte. Hockeylaget försvann tidigt. Vi har en förfärlig massa fjärdeplatser. Skit samma. Vi är större än Ryssland.

Det är egentligen helt sjukt… VI ÄR STÖRRE ÄN RYSSLAND.

15:54 februari 28, 2010 Publicerat av | inga kommentarer

etiketter: , ,

Läskigt likt det anade

Jag må ha skrivit som djävulens advokat igår. Jag anade en ny påse fjärdeplatser. Men att jag var rätt ute råder det inget tvivel om.

Curlingherrarna som jag förärade ett eget inlägg missade som påpekat bronset. Det är med obehag jag åter skriver om det. Men det är inte så mycket att de missade som på sättet de missade. Det såg ju så bra ut och jag måste erkänna att jag hade räknat hem bronset. Men. Trav är trav som legenden Olle Goop så klokt sa. Och tydligen är det så att curling är curling. Det är aldrig klart förrän det är klart.

Daniel Biveson åkte ut tidigt i snowboardslalomen och det enda positiva med det var väl att han inte skulle komma fyra.

Samtidigt fick polska monstret Justyna Kowalczyk slita för att ta guldet på tremilen. Hon hade nog räknat med att slita. Jag hade räknat med att hon skulle slita. Men jag hade föreställt mig det nu upprepade verbet slita i handlingen slita isär. Det var ett lopp som med alla skidbyten blev väldigt ryckigt. Det var ett lopp där rutinen fällde avgörandet. Minst rutinerade Kalla försummade sina medaljchanser genom att låta bli att byta skidor. Något som hon bekräftar i efterhand.

Kalla var bara 19 sekunder från bronset men om man räknar med att ett skidbyte tar 15 sekunder så är det tveksamt om det hade räckt till mer än att slå Sachenbacher som blev fyra bara fyra sekunder före Kalla. Vi kanske ska vara glada att hon inte bytte skidor. Hade vi klarat av ännu en fjärdeplats?

Med en dramaturgi som bara slalom, och för all del storslalom, kan bjuda på skulle vi till slut lyckas besegra Vancouver-förbannelsen. André Myhrer hade ett halvdant första åk som placerade honom som tia. Det fantastiska systemet med att vända på de trettio bästa och avsluta med ledaren i andra åket öppnar för en nagelbitande dramaturgi.

Och André Myhrer bidrog starkt till detta då han presterade ett utmärkt andra åk. Han tog ledningen och behöll den tills enbart första åkets fyra bästa återstod. Fyran Kostelic var för snabb och Myhrer såg ut att ha kommit så där förbannat retligt nära. Raich missade och sedan även Valencic och medaljen var säkrad. Myhrer belönades till slut med ett underbart brons samtidigt som han undvek fjärdeplatsen med löjliga fem hundradelar.

En fjärdeplats. Fem hundradelar från ännu en fjärdeplats. Och ett skidbyte från ytterligare en fjärdeplats. Nog hade jag fog för mina farhågor.

14:38 februari 28, 2010 Publicerat av | inga kommentarer

etiketter: , , , , , , , , , , , ,