En kille man kan lita på

Jag tror att jag behandlat det mesta redan. Men för ordningens skull gör jag det sammanfattat också. Jag brukar vilja inleda sammanfattningar från Vancouver på botten för att på slutet avsluta glatt. Låt mig göra det omvända nu.

GULD till curlingdamerna. Sveriges femte i Vancouver. En fantastisk seger som jag redogjorde för i natt. En seger som avslutade natten och som möjligen är skäl nog att förtränga gårdagens övriga misslyckanden.

Men så lätt ska de inte komma undan.

Slalomen bjöd väl på förväntade resultat. 15, 21 och ur. Maria PH:s fjärdeplats är förvisso ok. Men det är svårt att jubla över att ett av fyra toppnamn presterar hyfsat. Och som påpekat upprepade gånger inatt. Vem fan vill bli fyra?

Lagtempot på skridsko skulle kunna resultera i medalj sas det. I en gren som handlar om att avverka en sträcka så snabbt som möjligt levererar Daniel Friberg en alldeles underbar förklaring till missen… Vi fick inte upp den fart vi ville En väl genomarbetad analys som åtminstone inte går att ifrågasätta.

Skidskyttestafetten inleddes blågult mästerligt. Lindström och Bergman presterade över förväntan och Mattias Nilsson fick gå ut bara fem sekunder efter ledaren. Och det är skönt med ett pålitligt kort i den blågula truppen. Mattias Nilsson är pålitlig som få. Man behöver aldrig vara orolig. Man vet att han skjuter bort Sveriges chanser.

Inga nyheter igår. Straffrunda och kapten Staffan Eklund, hör och häpna,  skyllde misslyckandet på SVT… Som vanligt har Eklund inte minsta ansvar för någonting. Vad är hans uppgift egentligen? Ferry fullföljde sen godkänt och tog Sverige i mål på den blågult välbekanta fjärdeplatsen.

Ulfbåge/Grenemark avslutar ett för dem uselt spel på samma förvirrande sätt som varit dess signum  inte bara i Vancouver utan de senaste 3-4 åren…

Grenemark: Det överraskar mig att man e på en pall med medalj…

13:50 februari 27, 2010 Publicerat av | inga kommentarer

etiketter: , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Vem fan vill bli fyra?

Det är ju lätt att komma dragandes med det gamla vad var det jag sa…? Men… Det var ju det jag sa. Jag visste vad som skulle fälla Sverige. Och jag skrev det här för några timmar sedan.

Bergman har varit sjuk och Mattias Nilsson har skjutit bort svenska pallplatser förr.

Det var absolut ingen vass gissning. Inget jag slår mig på bröstet för. Alla som någonsin sett en av herrarnas stafetter var medveten faran. Nilsson sköt bort de blågula medaljdrömmarna. Som vanligt.

Av Bergmans sjukdom märktes föga. Han gick ut i klungan som delade ledning, bommade fyra skott men var ändå bara fem sekunder efter i växlingen. Innan det hade unge Fredrik Lindström imponerat och Ferry höll ihop godkänt på sista.

Man ska ju syssla med det man är bra på. Och det är exakt det Mattias Nilsson sysslar med. Att sabotera för det svenska laget i en stafett är något han med garanti alltid lyckas med. Men Mattias Nilsson ska inte behöva ta hela skulden. Det är mycket snack om att ledningen tycker han är bästa alternativet och då är det han som får åka. Och där har vi svaret på de upprepade bedrövelserna. Ledningen. För Nilsson är inte bästa alternativet.

Värst är det när Staffan Eklund sen påstår att det inte hade spelat någon roll om Nilsson fyllt sin tavla. Och då undrar man hur det står till. För hade Nilsson inte åkt straffrunda så hade möjligen Ferry varit i rygg på Sumann kort efter sjunde skyttet och då hade det sett annorlunda ut.

Man måste ändå sammanfatta lagets insats som godkänt. På förhand såg Sverige ut att som bäst kunna kriga med Tyskland om femteplatsen. Man slog Tyskland och även Frankrike som måste ha misslyckats med skidorna. Definitivt godkänt. Men vem fan vill bli fyra?

22:58 februari 26, 2010 Publicerat av | inga kommentarer

etiketter: , , , , , ,

Vilsen holländare svenskt hopp

Så vad har vi att se framemot idag?

Damernas slalom är ju en gren där man vant sig vid att förvänta sig medaljer. Knappast nu längre. Även om alla svenskor är så bra rankade att de startar bland de 17 bästa vittnar säsongens resultat om endast minimala medaljchanser. Men slalom är en chansartad gren och allt kan hända. Eller?

Herrarnas skidskyttestafett. Svenska skidskyttarnas attitydproblem gör att det är väldigt svårt att tro på medalj. Sverige har lyckats förr men resultaten i spelen lägger en orolig grund. Bergman har varit sjuk och Mattias Nilsson har skjutit bort svenska pallplatser förr. Och så har vi Ferry som tycker att ytterligare medaljer är onödigt.

Skridsko, lagtempo. Johan Röjler, Joel Eriksson, Daniel Friberg. De gör inte mycket väsen av sig individuellt. Men som lag har de faktiskt meriter att vara stolta över. Ett silver från VM förra året och pallplatser på världscupen. Grenen avgörs i ett cupsystem i vilket Sverige inleder mot Holland i kvartsfinal. Eller… Ja, inleder och avslutar. Något annat är väl inte att räkna med? Eller kan vi hoppas att ännu en holländare kör vilse på skridskobanan?

Och till sist vad som väntas bli en riktig rysare. Curlingfinalen i vilken Lag Norberg ska försvara guldet från Turin. I vägen står värdlandets Team Bernard.

18:15 februari 26, 2010 Publicerat av | inga kommentarer

etiketter: , , , , , , , , , ,