Unge Teo stor i sin uselhet

Teodor Peterson var onekligen ett rejält bottennapp. Och trots att jag tycker SVT levererar en ganska OK produktion från spelen har de ett område som de är direkt usla på. Att ställa de viktiga frågorna.

Är det någon som har hört en intervju med sprintchefen Aril Monsen? Hur försvarar man uttagningen av Peterson? Var stekhete Johan Olsson aldrig ett alternativ?

Lottningen var som efterrättsmenyn. Full av godsaker. Här i form av uselt motstånd. Den svenska duon skulle kunna spara massor av krafter till finalen. Det slutade med att Sverige fick stryk av Japan och kom undan med blotta förskräckelsen mot Rumänien… Va? Rumänien…?

Peterson föll visserligen. Men det spelade aldrig en avgörande roll. Hellner körde ikapp och skickade ut Peterson tillsammans med klungan på andra varvet. Peterson tappade nästan tio sekunder igen. Hellner körde ikapp på nytt och skickade ut Peterson tillsammans med klungan även på tredje varvet. Peterson dog och var chanslös till och med mot japanerna…

Jag lider lite med Hellner som visar kanonform. Och det är väl här man kan ge ett litet litet plus till Teodor. Han flamsar inte bort det som Ferry. Han gråter inte eller tystar inte bort det som Helena. Han är tydlig med att han gjorde en usel insats.

Och det är väl därför jag har riktigt svårt att ordentligt såga Teodor. Han var kaxig och nästan lovade att slå av Northug i en spurt. Men han var fullkomligt usel och fick nästan stryk av Rumänien… Va? Rumänien…? Men han gör vad ingen annan svensk klarar av. Erkänner sig usel. Därför, och bara därför, är lite av min respekt för Teodor intakt.

00:58 februari 23, 2010 Publicerat av | 3 kommentarer

etiketter: , , , , , , , , , ,

Kräver medalj, önskar guld

Idag är dagen under vilken vi på förhand skulle ta två guld.

Team sprint eller sprintstafett. Det verkar överlag svårt att enas om grenarnas namn inom längdskidåkningen. Nåväl. Kärt barn har många namn. Och det får i framtiden gärna ha hur många namn som helst om det nu betyder att vi har det än mer kärt som ett resultat av två guld ikväll…

Sverige är titelförsvarare i både herr och damklassen. Ingen av guldmedaljörerna från Turin är dock med nu. Då var det idel sprintspecialister i de blågula lagen. Nu är bara en i kvartetten renodlad sprinter. Teodor Peterson som ersätter sjuke Emil Jönsson.

Två guld på förhand skrev jag. Jag är fortfarande optimistisk även om Emil Jönssons frånvaro oroar en aning. Men vid närmare eftertanke ska vi kanske vara glada att Emil inte ställer upp. Emil syntes märkbart ur slag i sprinten och verkar som Helena Jonsson ha misslyckats kapitalt med att bevara formen. Hade inte Emil insjuknat hade han förmodligen inte petats. Och då hade vi kanske tvingats bevittna ännu ett fiasko.

Intressant noterar jag att Peterson lär matchas i avgörandet mot Northug. Hellner verkar inte tvivla ett dugg på att han slår av norrmannen i en spurt. Ändå ställer man Peterson mot honom vilket möjligen vittnar om att den unge reserven är ännu vassare på upploppet.

Anna Haag visade prov på vass avslutning i dubbeljakten där hon tog silver och får gå tvåa i duon där Kalla inleder. Att Marit Björgen vilar på distansen försämrar naturligtvis inte Sveriges chanser till ädlaste valör.

Att vi tar hem två medaljer i dag tar jag för givet. Damerna ser jag som klara favoriter. Herrarna rankar jag strax efter Norge men strax före Ryssland. Jag tror att dagens stafetter kommer skilja sig markant från världscupens sprintstafetter. Av den naturliga orsaken att den inte innehåller enbart sprinters och att just traditionella åkare som Kalla och Hellner är mer noggranna med att sätta upp ett rejält tempo framför det ständiga avvaktandet.

Det blir hur som helst intressant idag. Och möjligen jublar vi över två guld om några timmar.

16:39 februari 22, 2010 Publicerat av | 2 kommentarer

etiketter: , , , , , , , , , ,