somna om doktorn!

Doktorn behöver inte bry sig.

Jag har snart rätat ut alla frågetecken. Med hjälp av alla hobbydiagnoser som öser över mig.

Hjärtat är som bekant inte helt ok och det kan ha sina mest märkliga förklaringar.

Struma sa någon. Struma? Det oroar. Vet inte riktigt vad det är och vill förmodligen inte veta det.

Någon annan säger att hjärtklappning kan vara en följd av för hög ämnesomsättning. Och om det är så, då hamnar jag plötsligt i en klassisk pest-eller-kolera-situation. Jag vill ju knappast bli av med den goda ämnesomsättningen…

11:12 juni 18, 2007 Publicerat av rosenblom | 8 kommentarer

mitt hjärta då, doktorn?

Hjärtat mitt är trasigt.

Doktorn kan inget säga.

Det får man ha förståelse för. Han har bara pluggat i sex, sju, åtta år.

Han kan ordinera vila och skriva ut en faktura. Men inte säga nåt om mitt hjärta.

Han kan fakturera i alla fall. De var inte helt bortkastade de där sex, sju, åtta åren…

19:23 juni 14, 2007 Publicerat av rosenblom | 10 kommentarer

fakir rosenblom

Likt fakiren söker plågsamma aktiviteter valde jag till slut att slå på fyran för att följa Stockholm Marathon.

Fan.

Jag har svårt att imponeras av elitens insats i hettan. Jag plågas mest av att själv inte vara med. Och främst inför ovissheten om mina fortsatta möjligheter att överhuvudtaget träna.

Fan.

23:40 juni 9, 2007 Publicerat av rosenblom | 6 kommentarer

snällmord

Nyss hemkommen från nästan tre timmar mördande sol på golfängarna.

Minns vännens ord. De sitter där som en spark i magen.

Vännen: Du är så jävla dum i huvudet!
Jag: Jaha.
Vännen: Så jävla onödigt att spela den där b-lagsmatchen.
Jag: Jo.
Vännen: Vem kommer nånsin tacka dig för det?
Jag: Ingen.
Vännen: Just det. Så jävla onödigt.

I och för sig. Inte som om jag inte visste hur korkat det var. Men de var kort om folk. Och jag tänkte hjälpa till.

Snäll till det absurt dumma. För inget.

Snällhet som dödar. Mig själv. Snällmord.

16:11 juni 9, 2007 Publicerat av rosenblom | 2 kommentarer

gutår!

Ingen mer alkohol?

Va?

Det var ju fan det som var upprinnelsen till allt. Ett försök till att på något sätt leva ett hälsosammare liv.

Tre vita månader och bara träning. Se hur det gick. Jag tränade sönder ett högst vitalt organ. Så nu… Ingen träning. Ingen alkohol. Vad är det för jävla deal? Antingen dricker man. Eller så tränar man. Nu inget. Vad ska jag då göra? Jobba?

Ok. Nu var det väl kanske inte så illa. Det finns inget alkoholförbud. Men tydliga restriktioner. Och ett tills-vidare-träningsförbud. Långt sådant. Och fortsatt ovisshet.

Passa er för att förvillas in i vita perioder. Det går åt helvete. Tydligen. Så korka upp gott folk.

Gutår!

17:17 juni 5, 2007 Publicerat av rosenblom | 6 kommentarer

jaha

Vad nu?

16:27 juni 5, 2007 Publicerat av rosenblom | inga kommentarer

förträngd oro

Nu gör jag verkligen allt för att varje liten droppe av oro, som mycket riktigt inte var helt obefogad, ska förträngas.

Så…

Låtsas-lycklig över listplaceringen tar jag mig som på små lätta moln för att möta min i vit rock dressade lieman.

Diggi-loo diggi-ley!

14:29 juni 5, 2007 Publicerat av rosenblom | 1 kommentar

rosenbloms visor

"Se Sundbyberg, sedan dö!"

De bevingade orden är titeln till en visa av Ulf Peder Olrog.

Lämpligt nog är den hämtad ur samlingen "Rosenbloms visor" från 1940- och 50-talet.

Dessutom, märkligt nog nu när min egen krånglar, finns i samma samling en visa med titeln "Samling vid pumpen". Även om det lär vara en annan slags pump som åsyftas i visan.

I can see clearly now.

Pusslet är lagt.

Sagan är all.

11:33 juni 5, 2007 Publicerat av rosenblom | 2 kommentarer

sov gott. mmm…

Ibland blir det så fel.

Hon menar ändå inget annat än väl. Jag har ingen anledning att tro annat.

Men…

Nedan klippt ur avslutningen på ett elektroniskt samtal igår kväll…

Hon* Det är så tråkigt att sova… synd att man dör om man inte gör det…

Hon* FAAAAAAN!!!!!!!!!!!!!!!!!

Hon* Jag har ju glömt!!!

Jag* Vad nu?

Hon* Hur har det gått med proverna?

Ja, just det. Proverna…

Vad var det som plötsligt fick henne att minnas? Var det just ordet "dör", som hon skrev, som sände signaler och påminde om att jag väntade svar från doktorn? Det ligger åtminstone väldigt nära till hands att oroa sig själv med att tro det.

Lite extra oro gör väl ingen skada när jag redan bär på för mycket.

"Sov gott". Jo då, det ska jag väl göra. Om jag gjorde det? Mmm… förmodligen.

06:33 juni 5, 2007 Publicerat av rosenblom | 9 kommentarer