Att vila – en skaderisk
Jag avlämnade lite smått motvilligt någon slags träningsrapport i tisdags. Sedan dess har det inte gått något vidare. Helt ärligt har det gått åt helvete.
Från att ha besuttit en mycket god känsla i tisdags känns det nu mest olustigt. Olustigt med en tvist av förvåning.
Tidsplaneringen fick underkänt i tisdags och jag hann inte med mer än tjugo minuter lätt jogg som uppvärmning till ett corepass. I onsdags vägde benen varsitt tåg och jag trodde jag var klok när jag avstod träning helt och hålet. Igår genomförde jag sedan tidernas kanske kortaste löppass.
Under dagen tilltog det och fram mot kvällen var det nära på obehagligt. Det är vänsterbenet som spökar igen. Benhinnan den här gången. Omöjligen som följd av träning. Det kan jag påstå eftersom jag vilat ett par dagar. Men kan just vilan vara orsaken? Vad ska det annars vara?
Hur som helst. Jag svidade om och snörade skorna och tog mig de två trapporna ner och ut genom porten. Jag hann kanske tio meter innan jag upptäckte att jag inte hade klockan på mig. Jag återvände och på vägen upp för att hämta klockan lät jag benhinnan sätta stopp för passet. Det kändes inte rätt. Och idag känns det värre.
Jag trodde jag var klok när jag avstod träningen när benen var slut. Idag är jag inte lika säker att vila är bra för kroppen. Jag har tränat bort värken i knät och nu efter ett par dagar vila kommer nästa skada. Att vila är farligt.
andra bloggar om löpning, träning, vila, skada, benhinna

