It takes two

Dec 22, 2009 av rosenblom

Gårdagens bakslag lät mig ordinera mig själv vila idag. Ett synnerligen moget beslut. Jag förvånar mig själv ibland.

De senaste dagarnas följetong kärleken till löpning fortsätter. Love hurts. You can´t hurry love. Is this love. Jag har längtat tillbaka. Jag har återförenats med kärleken och jag älskar det. Men kärlek är fan inte alltid lätt. Kärlek gör ont. Kärlek får inte överkonsumeras. På inga villkor. Och när det är svårt är den inte alltid lätt att känna igen.

Kärleken till löpning. Inte jämförbar men på många sätt lik kärleken till en kvinna. Det vore fint om jag fick spendera mer tid med båda mina kärlekar. Samtidigt.

Hon skulle aldrig springa. Inte ett steg har jag fått det förklarat för mig. Nåväl. Alla kan väl ändra sig. Och det ligger en utmaning i luften. Vad nu det kan vara värt.

One can have a dream baby
Two can make a dream so real

… lovar Tina och Rod och leder övertalningen…

It takes two baby
Just me and you