Om att snubbla på mållinjen

okt 18, 2009 av

Filip och Fredrik räds Rosenblom. Eller möjligen den som håller i programmets plånbok. Nåväl. Någon slags självbevarelsedrift vill åtminstone påstå det. Hur som helst var det förbannat surt att snubbla så på mållinjen.

Enligt uppgift var det 3000 som sökte till andra säsongen av Vem kan slå Filip och Fredrik. Efter diverse gallring enligt någon modell jag inte känner till kallades några hundra för att testas. Styrkeprov och konditionstester tillsammans med tester för att avgöra nivån av allmänbildning skiljde trettio deltagare från de övriga.

Jag var en av de trettio.

En småregnig lördag i somras samlades vi vid Karlbergs Militärhinderbana. Det vore bara löjligt att låtsas som att jag inte var segerviss inför uppgiften. Den tidigare helgen av två dagars testande innehöll både en hinderbana inomhus och det klassiska bip-testet och jag hade knappast skrämts av konkurrensen.

Dessvärre hade jag snart tappat lite mod när jag insett upplägget för finaldagen. Bara en knapp tredjedel av hinderbanan skulle springas. Dessutom den allra minst utslagsgivande. Kulstötning och chins tillhör väl inte heller mina starka grenar men att kasta in handduken var knappast aktuellt. Istället körde jag på och hoppades att de tidigare två dagarna skulle väga tungt.

Senare efter lunch och ett gediget allmänbildningstest i Solna Gymnasiums aula återstod endast en längre avslutande intervju till vilken jag lyckades få sista kölappen. Tillika nitlotten och möjligen nådastöten. En intervju som gjordes utomhus trots ett kyligt hällande regn. Både kamerateam och praktikanten som intervjuade mig var så förbannat less på regnet och sin uppgift när det väl var min tur att det var förbannad lögn att överhuvudtaget göra något positivt sista intryck. Hon ställde korkade frågor och brydde sig inte det minsta om att lyssna på mina svar. För att inte försämra mina möjligheter kändes det för stunden klokt att hålla god min och inte ifrågasätta hennes nonchalans. Så här i efterhand hade kanske det motsatta hjälpt för att lyckas prestera ett tv-mässigt intryck.

Av alla intervjuer som filmades under de tre dagarna var det möjligen den sista som beaktades i de avslutande castingdiskussionerna. Och då är det inte omöjligt att det var det som gjorde att mitt foto åkte i papperskorgen. Oavsett hur väl jag presterat i alla tester.

Å andra sidan kanske jag inte alls tillhörde de bästa. Men jag har information från en annan deltagare med viss insyn som påstod att det var vissa strider i den avslutande castingprocessen mellan castingteam och produktion. Vad fällde avgörande? Det hade känts så mycket bättre att förlora i en duell i hinderbanan eller i vilken annan gren som helst än att sorteras bort för en dålig intervjus skull.

Efter att ha gjort dubbla resor till Stockholm och ändå haft en hyfsat god känsla efter sista uttagningen blir det förbannat tomt när man får ett samtal av någon assistent som säger att man inte har gått vidare utan ens den minsta förklaring. Men vafan… C’est la vie. I guess.

Hur som helst var detta en mycket minnesvärd upplevelse. Bland annat fascinerades jag av Felix Herngrens ödmjuka och förvånansvärt timida framtoning. För att inte fullständigt köras över stålsatte jag mig och vässade tungan i smyg när jag såg den gänglige silverräven närma sig för att växla några ord. Det blev en mycket märklig situation när jag nästan körde över honom och fick ta ett ångerfullt kliv tillbaka.

En avslutande fundering. Kanal 5 vill såklart göra bra tv. Och det vore knappast bra tv om Filip och Fredrik hade varit besegrade halvvägs in i tävlingen. Därför, och bara därför, får ni inte se mig besegra Filip och Fredrik. Jag var för bra.

andra bloggar om , , , , , , , , ,

6 Kommentarer

  1. Självklart var det så!!!! 🙂

  2. Ulf

    Samma feeling här, dom måste fanimej hitta några som inte är för bra. Vad gäller fysik tror jag att de flesta normalt bemedlade klarar av dom, så bra fysik och allmänbildad plus innebär troligen en fara för programmet. Gillar grejen dock, bra gjort

  3. Malve:

    Allt för självbevarelsedriften… 😉

    Ulf:

    Jag är övertygad om att F&F hade fått stryk av många av oss 30 i slutcastingen. Vilka sedan killen med plånboken släppt fram återstår att se. Måste dock säga att gårdagens deltagare var tusen gånger bättre än förra säsongens clowner, även om han var lite väl klen i de fysiska grenarna.

  4. Tråkigt att du inte gick hela vägen!
    Hade varit kul att se dig besegra dem! Men starkt att vara en av de trettio…

    Och tack för god läsning! 🙂

  5. Ulf

    Det var han kanske, i skallen. Men lite för töntig för min smak, och dessutom vek som du säger. Boxningen var ju katastrofal! Fredrik är ju som en sparris för helvete!

  6. Janne:

    Ja, det hade varit kul som fan. Och varsågod. 😉

    Ulf:

    Ja, boxningen var bland det löjligaste jag sett. Han åkte ju på ordentligt med spö. Det är ju jävligt lätt att påstå att F&F är oslagbara när de envisas med att släppa fram ofarliga hot.

Säg gärna nåt!

E-postadressen publiceras inte.