Sammanfattar VM och lovar guld i EM
Jag hade tänkt formulera någon slags sammanfattning och utvärdering av svenskarnas insatser i friidrotts-VM. Jag har dock viktigare saker för mig än att återuppfinna hjulet. Det hjul som jag motvilligt vill erkänna Mats Wennerholm uppfunnit. Hans sammanställning stämmer mycket väl in med den jag nu slipper skriva.
Dock vill jag göra några få och en större och mer västenlig justering.
Först och främst måste man ännu en gång fundera över rubriksättarna. Eller så enas vi snabbt om att de inte är värd en enda tanke. Rubriken ”Betyget: Uselt” speglar på intet sätt Wennerholms text. Han är inte ens i närheten av att använda orden.
Tiokamparen Nicklas Wiberg erhåller fyra plus med motiveringen…
VM:s stora – och enda – positiva överraskning. Slog Henrik Dagårds femton år gamla svenska rekord…
Så långt allt korrekt.
… Kan han höja sig ytterligare några decimeter i stav, slåss han om medaljerna redan i EM nästa år.
Visserligen även det hyfsat korrekt. Men när media alltid kräver det omöjliga blir det lätt löjeväckande när Wennerholm helt och hållet missar möjligheten att ställa, om inte ett krav så åtminstone ett rimligt högt mål. Låt mig skrika ut det som Wennerholm inte är kapabel nog att räkna till…
Wiberg tar guld i EM.
Och han behöver inte höja sig ytterligare några decimeter i stav. Wennerholm använder ytterligare några decimeter i stav som om det handlade om spjut. Att höja sig ytterligare några decimeter i stav är ett väldigt stort steg. Och i det närmaste monstruöst när man redan nyligen höjt sitt personbästa med 30 centimeter. Saken är den att hade Wiberg lyckats med det förbannat omöjliga att höja sitt personbästa från 4.20 till 4.90 hade han ändå missat bronset med två poäng.
Vägen till guldet ligger i att få ihop det i alla grenar. Wiberg lyckas bli sjua och slå svenskt rekord trots två ganska grova missar. Missat personbästa med 27 centimeter i längd och med åtta centimeter i höjd. Hade han tangerat sitt personbästa i dessa grenar, vilket såklart är evigheter mer troligt än att han skulle hoppa 5 meter i stav, skulle han tagit bronset med 19 poängs marginal.
Dessutom, vilket Wennerholm inte verkar vara bekant med, deltar varken amerikaner eller kubaner på ett europamästerskap och förutsatt att han nu hade tangerat personbästat i längd och höjd vore han bäste europé i VM.
Med den enkla matematiken ska Wiberg vara en av guldfavoriterna i EM även om han inte lyckas höja sig ytterligare några decimeter i stav…
Övriga då? Gör man sin bästa tävling när det gäller ska man ha godkänt (Daniel Almgren, Ulrika Johansson). Oavsett om det bra räcker till en blygsam placering. Mycket mer än det bästa någonsin kan man inte begära. Höjdhopparna (Linus Thörnblad, Emma Green) fick brottas med svåra förhållanden och då får snarare placeringarna ge godkänt snarare än höjderna. Sedan var det en löjligt stor mängd svenskar som var långt ifrån vad de borde kunna prestera.
Wennerholm syftar på de senare nämnda och avslutar…
Men frågan är om de har i ett VM att göra.
Möjligen inte. Men. Klarar man kvalgränsen tycker jag absolut att de ska få åka. Att sedan kvalgränserna verkar åt helvete för låga är en annan sak…
Läs även andra bloggares åsikter om sport, friidrott, friidrotts-vm, mats wennerholm, rubrik, rubriksättare, nicklas wiberg, tiokamp, stavhopp, spjut, daniel almgren, ulrika johansson, linus thörnblad, emma green, kvalgräns
Kanske liknande
Taggar
Share This
Dags att även jag visar mig på denna sida
och i vilket sammanhang vore det lämpligare än i ett inlägg som (åtminstone till en viss del) handlar om mig. Jag håller med dig om Wibergs möjligheter till medalj på EM nästa år, men jag håller inte med i din logik. Mitt argument baserar sig på denna enkla sanning: Det finns inga perfekta tiokamper. Mycket riktigt gick Wiberg ifrån tiokampen i Berlin med resultat i längd och höjd som var under hans kapacitet. Däremot gick han därifrån med resultat på 100 meter, i kula, i stav och i spjut som var nya personliga rekord. Resultaten i övriga fyra grenar var bland de bästa han någonsin presterat i en tiokamp. Sammantaget, så nära en drömserie han kan komma i detta läge. Hade han gjort toppresultat i längd och höjd så talar statistiken för att han hade gjort sämre resultat i några andra grenar. Nyckeln till framgång inom tiokamp är helt enkelt att höja sin lägstanivå – att minimera skillnaden mellan vilka grenresultat man gör i en sämre insats jämfört med sina topprestationer. Där återkommer vi till vad du också (helt korrekt skriver): att det gäller att bli bättre över hela linan, att höja sig lite i varje gren snarare än att bli mycket bättre i en enskild. Det tror jag att Wiberg har alla förutsättningar för att lyckas med och därför håller jag honom som en pretendent till medlaj på EM nästa år.
Angående kvalgränserna till VM kan jag inte annat än hänvisa till ett tidigt inlägg på min egen blogg: http://www.metrobloggen.se/jsp/public/permalink.jsp?article=19.10570971. Enkel logik där med
Vi höres!
/ D
Slangen:
Välkommen!
Det finns ju visserligen äldre inlägg som än mer handlade om dig. http://rosenblom.wordpress.com/2009/08/21/tiokamparna-valdtagna-av-televisionen/
Du har nog rätt i att några resultat hade fått lida om Wiberg istället toppat i längd och höjd. Inte alls säkert. Men möjligt. Om det är så. Varför? Handlar det om att man blir nöjd?
Men om vi flyttar fram till EM nästa år… Gör han exakt samma serie då som nu så blir det inga nya rekord, utan bara några tangeringar. Lägg därtill även tangeringar i längd och höjd och så har vi ett resultat som möjligen räcker till guld. 8547 poäng hamnar han på då. Ok, du menar att det inte är möjligt. Men, om han skulle höja sig i ett par grenar och missa i ett par grenar hamnar han ändå i trakterna av dryga 8500 och har möjligheten till guld. Jag vet inte om jag lyckas bli tydlig nog i min logik men jag är övertygad om att åtminstone du förstår.
Vidare hoppas jag att vi får se dig på topp 10 i EM nästa år. Kanske höga förhoppningar men om du kan offra tio timmar i veckan och bara jobba futtiga 60h/v och satsa de tio på teknik så är jag övertygad om att möjligheten finns.
Vad gäller kvalgränserna. Man kanske inte behöver gå så långt att man inte ens tävlar om medaljerna
Givetvis ska man till mästerskapet om man klarar gränsen. Men för att höja nivån på tävlingarna kanske man ska tillåta 4 deltagare från varje land. Ett VM borde ju vara för världens bästa men exempelvis har Musse 12 kenyaner framför sig i årsbästalistan men nio av dem slår han direkt bara för att de råkar vara kenyaner och inte får delta.