Om skadan
Jag har försökt att skriva något om skadan och känslan i tisdags. Men jag märker att det är förbannat knepigt att begripligt och ändå kortfattat beskriva en känsla. Så jag tvingas väl publicera några bilder. Det är onekligen ont om dem här. Jag försöker begränsa det till tillfällen när det verkligen behövs. Och när beskrivningen nu mest blir en sörja av ord tar jag hjälp av något här så ovanligt som en trio bilder.
Det blåa visar det ursprungliga besväret. Från fotvalvet och upp längs och precis bakom skenbenet. Det röda visar den ömhet på utsidan som senare tillkom. Dessa båda besvär var med mig på rundan. Alltså, framsidan av underbenet, både in och utsida. De var där men i form av ömhet snarare än smärta. Efter passet och från i onsdags har den värsta ömheten flyttats, som det lila visar, ner mot foten och är nu hyfsat bekant med känslan jag haft när fotleden varit kass. Men så enkelt verkar det inte vara. För det växlar mellan alla dessa tre ställen. Ibland ont på alla. Ibland inte alls.
Så vad gör man nu av detta? Jag väntar på svar för att få träffa en ortoped. Men under de flera veckor jag säkert tvingas vänta… Vad gör jag då?
Löpningen har ersatts av träningscykeln och jag behandlar ömheten med ismassage. Men behöver jag egentligen vila från löpningen? Det röda på bilden led jag värre av förra året och det sprang jag bort på ett par månader. Det lila, om det nu är fotleden, har jag spelat fotboll med en hel säsong för tio år sedan och sedan ännu en för sex eller sju år sedan. Dock brutalt hårt tejpad.
Som jag ser det finns två alternativ. Att vila och vänta på något som kanske kommer hända. Eller att raka benet, tejpa, bita ihop och trumma på. Å andra sidan då med risken att det kan det bli värre. Är det värt en chansning?
20:56 januari 29, 2010
Publicerat av
rosenblom |
11 kommentarer
