Varvet bjöd på det bästa – rost och blod…

maj 22, 2009 av

Jag känner mig inte riktigt klar med gnället om Göteborgsvarvet.

Men så går det när de slår sig för bröstet och påstår att de är störst, bäst och vackrast. Då förtjänar de all skit som möjligen går att gräva fram.

Nu handlar det om materialet arrangören förser oss med. Det som vi tvunget måste använda.

Nummerlappen skall fästas på bröstet. Man gör det med de säkerhetsnålar arrangören bifogar nummerlappen. Mina nålar var begynnande rostiga. Svetten verkar sedan haft förödande konsekvenser på stålet som börjat rostat något alldeles jävligt under loppet. Det får givetvis till följd att mitt helt nya vita linne nu har fläckar av rost på. Trots att jag tog bort nålarna redan tio minuter efter målgång.

Det kostar 400 att delta i loppet. Förslagsvis tar ni ut ytterligare en femma så att vi kan få rostfria nålar i fortsättningen. Störst, bäst och vackrast och rostiga säkerhetsnålar…

Tidtagningen sker med ett chip som kan fästas på olika ställen på deltagaren. Det kan sitta i nummerlappen eller i en plastpryl som du fäster i snörningen på skon. På varvet skall denna plastpryl fästas med kardborrband runt smalbenet. Tanken att bära detta styva och lite kantiga band kändes inte alls bekväm då värmen gjorde att jag ville ha strumpor utan skaft. Men så tänkte jag att loppet som är störst, bäst och vackrast omöjligen kan använda sig av tvivelaktigt material.

Efter tio kilometer kände jag hur bandet började skära in i huden och i mål blödde jag runtom där bandet suttit. Nu ser det mest ut som om någon kapat benet på mig och återfäst det. Ett sött litet minne från världens största, bästa och vackraste halvmarathon…

Ute på banan serveras vatten och sportdryck från Enervit. Enervits muggar är dock av så pass dålig kvalitet att det känns som om man dricker ur ett kuvert. Helt omöjligt att få mer i munnen än i ansiktet. Precis som det ska vara i världens största, bästa och vackraste halvmarathon…

Rostiga säkerhetsnålar som förstört material för 400 kronor, tidtagningsvariant som skurit blödande sår runt smalbenet och sportdryck i muggar omöjliga att dricka ur. Att addera till den uppenbara och redan omnämnda trängseln. Världens största, bästa och vackraste halvmarathon… Jag vet inte. Det kanske är jag, men jag får inte ihop det…

intressant om , , , , , , , ,

4 Kommentarer

  1. Vad gäller pappmuggarna kan tilläggas att det blev duktigt halt för oss i startgrupperna längre bak då funktionärerna inte masade sig ut och tog reda på sörjan…

  2. Berglund:

    Förstår det. Det var halt redan för grupp 3. Måste varit galet för grupp 15.

  3. Anonym

    För det som tvivlar på vad du sa kan de kolla den här länken och se att du faktiskt hade galet många i vägen för dig.

    http://www.lc-solutions.se/gbgvarvet/?runner=Rosenblom+Rickard

  4. Anonym:

    Tackar för de siffrorna. De bekräftar ju en hel del. Det är dock inte helt tydligt vad siffrorna visar. Varifrån kommer de?

Trackbacks/Pingbacks

  1. Hey stoopid « rosenblom - [...] Hey stoopid Det var ett jävla gnäll om Göteborgsvarvet. I flera inlägg avhandlade jag mitt yttersta missnöje. Ilska, hån, rost…

Säg gärna nåt!

E-postadressen publiceras inte.